Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Celler - Cellulosa - Cellulosasönderdelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
Celler — Cellulosasönderdelning
Celler, se Bisamhället under
Biskötsel.
Cellulosa är ett kolhydrat varav
växterna uppbygga sin stödjevävnad.
Cellulosa förekommer även, fast
sällsynt, i djurriket. Cellulosa är
en färglös substans, olöslig i de
flesta lösningsmedel, lättlöslig
endast i få, såsom
kopparoxidammo-niak och vissa metallsaltlösningar.
Dess molekyl är uppbyggd av
enbart druvsockermolekyler genom
utträde av vatten. Cellulosa kan
därför t. ex. medelst koncentrerad
saltsyra i köld eller utspädda
mineralsyror i värme överföras
(hydro-lyseras) i druvsocker, vilket
förhållande användes i tekniken för
framställning av druvsocker resp,
produkter därav, såsom sprit och
foder jäst (Bergius—
Hä^glund-resp. Scholler-förfarandet). —
Bland alla organiska substanser på
jorden är cellulosan den i största
mängd förekommande. Den mängd
kolsyra som är bunden i
landväxterna kan uppskattas till c:a 1.100
biljoner kg (Schroeder), därav
komma ca 1.000 biljoner på trä,
vars torrsubstans till ca % består
av cellulosa. Då den totala
mängden kolsyra i jordatmosfären kan
uppskattas till 2.100 biljoner kg är
det tydligt att en snabb återgång
av det i cellulosan bundna kolet
till kolsyra är nödvändig och även
sker huvudsakligen på grund av
bakterieverksamhet. I jämförelse
härmed spelar alla andra
omvand-lingsformer, t. ex. genom
människans verksamhet, en underordnad
roll. Särskilt ren cellulosa
föreligger i bomull, linne, hampa, jute
m. fl. vegetabiliska spånadsämnen.
Den i fodermedel ingående
cellulosan kallas ofta växttråd. Vissa
djurarter, t. ex. häst och idisslare,
kunna mer eller mindre utnyttja
cellulosa såsom näringsmedel,
beroende på förekomsten i dessa
djurs tarmkanal av
cellulosaspjäl-kande bakterier. Särskilt
lättillgänglig blir för dessa djurslag
sådan cellulosa, som genom kemisk
inverkan delvis uppluckrats
(hy-dratiserats, partiellt nedb
rutits)-Andra djurslag kunna ej alls eller
endast mycket ofullständigt
utnyttja cellulosa som foder. —
Kemisk pappersmassa utgöres
huvudsakligen av cellulosa, vilken
erhållits på så sätt att i veden från
trä eller annat vegetabiliskt
material ingående andra (inkrusterade)
ämnen (lignin m. fl.) upplösts
genom kokning med t. ex. surt
kalciumsulfit (sulfitcellulosa) eller
natriumsulfidhaltig natronlut
(sulfatcellulosa). — Genom att låta en
blandning av svavelsyra och
salpetersyra inverka på cellulosa
er-hålles nitrocellulosa, vilken har
stor betydelse som explosivt ämne,
bomullskrut, som efter upplösning
i olika lösningsmedel ger
kollo-dium, cellulosalacker m. m. Andra
allt viktigare föreningar av
cellulosa med syra- eller alkoholrester
äro acetatcellulosa, metylcellulosa
m. fl., vilka spela en stor roll för
beredning av lacker, filmer,
konstgjorda spånadsämnen (konstsilke)
m. m. Av största tekniska betydelse
torde för sistnämnda ändamål
det s. k. viskos-sidenet vara, vilket
erhålles genom upplösning av
cellulosa i alkalisk kolsvavla, varefter
cellulosan ånyo utfälles i den
önskade tråd- eller skikt-formen,
medelst utspädd syra eller sur
am-moniumsulfatlösning. Cellull
utgöres t. ex. av sådan (viskos-siden)
cellulosa. F.
Cellulosasönderdelning. De väldiga
mängder dött växtmaterial, som
uppkomma på och i jorden
(växt-rötter, stubb, växtdelar) och vilka
till ca % av torrsubstansen
utgöras av cellulosa, nedbrytas av
bakterier, strål- och mögelsvampar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
