Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ensilering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ensilering
399
raturen låg — ej nämnvärt över 30
grader. Metoden fungerar väl vid
ensilering av mycket sockerrikt
material eller ett material, som
genom tillsatsmedel givits en
betryggande sockerhalt.
Utan sockertillsats är ej
kall-jäsning smet oden pålitlig, när
det gäller äggviterikt material
t. ex. klöver, som åtminstone
under våra förhållanden ofta är
sockerfattig.
Sönderdelningsprodukter av
äggvita neutralisera bildad mjölksyra,
varvid fodrets ringa sockermängd
blir otillräcklig för uppnåendet
av den konserverande
surhetsgra-den. Kan en viss förtorkning
till-lämpas förbättras utsikterna för
en snabb mjölksyrejäsning och
därmed för en god
konservering. Den gynnsammaste
torrsubstanshalten hos grönmaterialet
anses ligga vid ca 35 %. Blir
förtorkningen för hård, vilket i praktiken
kan vara svårt både att avgöra och
bemästra, bli dock förlusterna
större och resultatet sämre. Detta
jämte det nödvändiga beroendet
av väderleken gör, att man ej i
högre grad bör bygga på
förtorkning. Däremot kan
hackelseskär-ning, som också visat god inverkan
på ensileringsförloppet, lättare
införas såsom ett fast led i
metodiken. Men detta hjälpmedel är dock
otillräckligt för att utan stöd av
tillsatsmedel ge ett gott resultat
vid inläggning av baljväxtrikt
foder.
Bland tillsatsmedel, som
befordra kalljäsningen, är melass
det förnämsta.
Alltefter fodrets baljväxthalt kan
2—3 % melass av grönmassans
vikt användas. Observera att 1
liter melass väger 1,3 kg. För att
melassen utan svårighet skall
kunna strilas över fodret bör den
spädas med lika volym vatten.
Den pressaft, som bildas bör
ej få rinna bort, då den har hög
halt av socker, som dels kan
befordra mjölksyrabildningen och
dels nyttiggöras vid
ensilageutfod-ringen. Under sådana förhållanden
blir utbytet av melassensileringen
mycket gott. I fråga om
smaklighet är melassensilaget
oöverträffat. Då emellertid melass har stor
efterfrågan som foder, bl. a. till
hästar och såsom förebyggande
medel mot skravelsjuka hos
nötkreatur, blir den för ensilering
tillgängliga kvantiteten tyvärr ringa.
Såsom ersättare för melass synes
träsocker kunna användas och goda
resultat ha även uppnåtts med
indunstad vassle, medan däremot
tillsats av färsk vassle visat sig
mindre lämplig. Man har också
med gott tekniskt resultat kunnat
använda sådant kolhydratrikt
foder som mjöl av sädesslag och
en-silage av kokad potatis såsom
tillsatsmedel men i allmänhet torde
sättet ej vara lönande.
Vattenbe-gjutning av grönmaterialet har i
viss omfattning använts i avsikt
att driva ut luft ur fodermassan,
varigenom kalljäsningen skulle
befordras. Utförda försök har dock
givit synnerligen dåliga resultat
av vattentillsats. — Tillsats
av syror. Härvid åsyftas att
redan från början ge fodermassan
en surhetsgrad, som skyddar den
mot förstörelse. Man eftersträvar
vid tillsatsen vanligen ett pH-värde
mellan 3 och 4 (se Surhetsgrad).
Den mjölksyrejäsning, som dock
äger rum, blir härvid av
underordnad betydelse. En fördel med
tillsats av syror är, att nedbrytningen
av äggviteämnen starkare
begränsas än vid tillsats av kolhydrater.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
