Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Foderautomat - Foderberedning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Foderberedning
461
ej fara väl av att vid ätningen
hacka med näbbet mot hårt
underlag är det lämpligt att så som
bilden visar lägga en skiva av porös
träfiberplatta el. dyl. i
foderautomatens botten. Den andra typen
som användes för hästar avser att
på bestämda tider utfodra ett
avmätt ”mål”. Dessa foderautomater
bestå av en serie över varandra
placerade hyllor. På varje hylla
placeras så mycket foder som
avses för ett mål. Genom ett urverk
fälles sedan en hylla ned för varje
gång utfodring skall ske. Härvid
faller fodret genom en trumma
ned i krubban framför hästen.
Rbg.
Foderberedning. I många fall kan
fodrets värde ökas genom lämplig
behandling. Hit hör rengöring,
sön-derdelning och uppmjukning samt
i vissa fall syrning eller dylikt för
att öka smakligheten. — Rengöring
har sitt egentliga berättigande när
det gäller rotfrukter och blast.
Dessa fodermedel bli lätt
förorenade av jord. Alltför mycket jord i
fodret brukar medföra diarré hos
djuren. För tvättning av blast
finnas särskilda maskiner. Bäst är om
skörden kan göras så att
nedsmutsning undvikes redan från
början. Frånrensning av jord som
häftar vid rotfrukterna kan ske
genom tvättningar eller genom
torrensning. För den senare finnas
maskiner av olika typ. En dylik
består av en i sin längsriktning
svagt lutande gallertrumma. När
trumman roterar skrubbas
rotfrukterna mot varandra och mot
gallret. De matas in i trummans
högre del, jorden faller sedan
ned genom gallret och de rensade
rotfrukterna komma ut ur
trumman i dess lägre del. —
Sönderdel-ning och uppmjukning kan ske
genom skärning, gröpning,
vals-ning och krossning samt kokning
eller stöpning. Hackelseskärning
användes mera förr än nu. Hos
halm och hö ökar ej fodervärdet
genom skärningen. Denna kan dock
ha sitt berättigande om
kraftfodret skall blandas in i hackelsen.
Gives fodret i blandning tvingas
djuren att tugga kraftfodret
bättre. Hackelse till hästar bör ej
göras kortare än 1,5 å 2 cm. Till
kalvar kan det vara berättigat att
skära sönder rotfrukterna men ej
till vuxna djur. Spannmål, särskilt
majs, bör vid utfodring till svin
gröpas omsorgsfullt eljest
tillgodo-göres den dåligt.
Vid utfodring till nötkreatur
ger, enligt utförda försök,
krossning lika gott ekonomiskt
resultat som gröpning. Samma
sak torde gälla hästarna.
Stöpning, dvs. uppmjukning i
vatten, användes ibland för att mjuka
upp okrossad spannmål. Att stöpa
malen säd har ej visat sig öka
fodervärdet. Fodercellulosan brukar
givas stöpt i vatten. — Kokning
eller ångning av potatis kan höja
fodervärdet med omkring 10 proc,
när det gäller utfodring av större
mängder till svin, hästar och höns.
Kokning av nötkreaturens potatis
har ej visat sig inverka på
fodervärdet. För kokning av rotfrukter
gäller detsamma som för potatis.
Sockerrika rotfrukter kunna dock
förlora en hel del av sitt
näringsinnehåll vid kokningen. — Syrning.
Mjölk skall vid utfodringen alltid
vara antingen söt eller också
ordentligt sur. Blåsur mjölk är
hälsovådlig. Det kan därför särskilt
på sommaren vara klokt att alltid
fullständigt syra skummjölken före
utfodringen. Syrningen kan ske
genom tillsats av god syrad mjölk
(mjölksyrakultur) eller av en liten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
