Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Foderkokare - Foderlosta - Fodermarsk - Fodermedelsanalys - Fodermedelskontroll - Fodermedlens sammansättning - Fodermjöl - Fodermärgkål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466
Foderlosta — Fodermärgkål
fallet är hos lågtrycksångpannor
— står i förbindelse med fria
luften genom ett säkerhetsrör, vilket
icke kan helt avstängas men hålles
spärrat genom ett rostfritt
vätske-lås. H. L.
Foderlosta, se Losta.
Fodermarsk kallas i vissa landsändar
en person som ansvarar för
hästarnas utfodring och ordningen i
häststallet.
Fodermedelsanalys, se Foderanalys.
Fodermedelskontroll, se Foderhandel.
Fodermedlens sammansättning, se
tabell i slutet av sista bandet.
Fodermjöl, se Kvarnavfall.
Fodermärgkål (Brassica oleråcea)
har kommit att i någon mån
konkurrera med foderrotfrukterna, då
det gäller produktionen av
saftfoder för utfodring. Den står
botaniskt sett nära övriga odlade
kålsorter. Till sitt yttre liknar den mest
brysselkål eller kruskål. Den är
tvåårig. Det första året utbildas de
vegetativa delarna, och först det
andra året kommer blommorna och
utbildas fröna. Fodermärgkålen
har ett väl utvecklat rotsystem
och har alltså goda möjligheter att
utnyttja de djupare jordlagrens
näringsinnehåll. Stjälken når en
höjd av 1,5—2 m, den är förvedad
upp till 6 å 8 cm ovan markytan.
Därefter är den rikligt märgfylld.
Bladen sitta ensamma på ett
bladskaft men äro samlade mot
stjälkens topp och bilda där en yvig
bladkrona. Fodermärgkålen
härstammar från England och anses
ha uppkommit från en korsning
mellan grönkål och
ovanjordskål-rabbi. Ett antal sorter från
England, Tyskland och Holland har
prövats i vårt land.
Fodermärgkålen trivs bra i ett klimat med
riklig nederbörd; den är känslig
för starka vindar. I växtföljden
bör den komma på samma plats
som rotfrukterna och bör omväxla
Fodermärgkål.
En lyckad odling av fodermärgkål hos
lantbrukare Nils Roos, Nyedal,
Norrahammar.
med stråsäd. Gödslingen bör vara
allsidig och kraftig. Sådden sker
med ett radavstånd av 50—60 cm
och fröna myllas till 1 å 2 cm djup.
Önskar man grova stjälkar,
gallras med ett plantavstånd av 30
cm, vill man ha tunnare stjälkar,
behöver ej gallras, utan då är tunn
sådd och harvning tvärs över
raderna tillräcklig.
Som foder blir fodermärgkålen
bäst om den har tunn stjälk
och riklig bladmassa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
