Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fodermärgkål - Fodernorm - Foderordning - Fodersaft - Fodersmältning - Fodersmältningsorgan - Fodersocker - Fodersockerbeta - Foderstater - Fodervicker - Fodervärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fodernorm — Fodervärde
467
Normal utsädesmängd utgör 8—10
kg/ha. Skötseln under växttiden
motsvarar den hos vanliga
rotfrukter vad häst- och
handhack-ning angår. Skörden utföres under
höstmånaderna, då
fodermärgkå-len utgör ett gott utfyllnadsfoder
före och efter blastutfodringen.
För skörden användes lie eller
också slåttermaskin eller
självav-läggare, som gjorts om för detta
speciella ändamål genom att
vartannat knivblad borttagits.
Avkastningen per hektar ligger mellan
40 och 70 ton. Fodermärgkålen
kan angripas av samma sjukdomar
och skadedjur som kålrötter och
rovor. Hos fodermärgkålen
uppträder dessutom den s. k. vitrötan,
som möjligen kan vara en
bristsjukdom. Den synes i regel
uppträda på gårdar, där
fodermärgkålen är en huvudgröda. Om
fodermärgkålen som foder se
Grönfoder och fodermedelstabellen i
slutet av sista bandet. Ew. Å.
Fodernorm, se Näringsbehov.
Foderordning. För att fodret och
djurens aptit skall utnyttjas på bästa
sätt måste utfodringen delas upp
på ett lämpligt antal mål för varje
dag. Matsedeln för varje mål bör
dessutom sättas samman med
omsorg. — Hästarna få vanligen tre
huvudmål per dag. Morgonmålet
skall ges så tidigt att hästen är
mätt när arbetet börjar. Först bör
han få det minst smakliga fodret,
sist det som smakar bäst. På detta
sätt förmår man hästen att äta så
mycket som möjligt på kort tid.
På kvällen när det är mera gott om
tid kan utfodringen avslutas med
ett nattfoder; hö, halm eller någon
gång rotfrukter. — Mjölkkorna få
vanligen två huvudmål per dag.
Det första efter
morgonmjölkning-en, det andra före
kvällsmjölk-ningen. Ibland få de även ett
morgon- och ett nattfoder av halm eller
hö. Huvudmålet börjas med
kraftfoder eller saftfoder och slutas
med stråfoder. Finnas icke
automatiska drickeshoar brukar man
vattna före stråfodret. I allmänhet
delas alla foderslagen upp på
bägge målen. När dagsgivan av ett
fodermedel inte är alltför stor kan
man nog utan olägenhet ge allt till
ett mål. Detta sparar arbete.
Svinen bruka få sitt foder fördelat på
tre mål om dagen. Till hönsen som
bruka få sitt mjölfoder i
foderautomater kan kärnfodret ges på
samma sätt eller fördelas i ströet
4—5 gånger dagligen. Rbg.
Fodersaft, se Bisamhället under
Biskötsel.
Fodersmältning, se Digestion.
Fodersmältningsorgan, se
Digestionsorgan.
Fodersocker. I Tyskland har man
lyckats framställa fodersocker ur
trä. Sockret har visat sig vara ett
bra svinfoder såvida äggvita,
vitaminer och mineralämnen samtidigt
genom andra fodermedel tillföras i
behövlig mängd.
Fodersockerbeta, se Beta och
Rotfrukter.
Foderstater, se artiklarna om de
olika husdjursslagens utfodring samt
beträffande mjölkkor bilagor i
Band IV.
Fodervicker, se Vicker.
Fodervärde. Ett fodermedels
fodervärde är ett uttryck för
näringsinnehållet i en viss mängd — t. ex.
100 kg — av fodermedlet. Som
mått på fodervärdet ha använts
hövärde, kolhydrat- och
stärkelseenheter och numera i Skandinavien
foderenheter. De olika
fodermedlens näringsinnehåll har därvid
jämförts med näringsinnehållet i
vissa bestämda mängder hö,
kolhydrater, stärkelse och —
beträffande foderenheten — korn (se
Foderenhet). Rbg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
