Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frölagen - Frömjöl - Frön och frukter - Frönötningsmaskin - Fröodlareförbund, Sveriges - Fröodlareföreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
500
Frölagen — Fröodlareföreningar
Frölagen eller lagen angående handel
med utsädesvaror den 14 juni 1928,
vilken trädde i kraft den 1 januari
1929, omfattar framför allt vall-,
rotfrukts-, handelsväxt- och
köks-växtfrö men däremot ej strå- och
trindsäd samt frö av
prydnadsväxter och skogsträd. Den stadgar
dels att säljare är skyldig att vid
leverans av försåld frövara
skriftligen uppge dess beskaffenhet i
vissa föreskrivna avseenden samt
därmed ansvara för lämnade
uppgifters riktighet, dels att frövara
av röd-, alsike- och vitklöver samt
timotej och biandfrö icke får
saluföras, då dess ogräshalt överstiger
ett visst, för varje fröslag
fastställt antal per kilogram. Från
lagens bestämmelser äro undantagna
försäljningar, dels odlare emellan,
då detta sker utan offentligt
utbjudande, dels från odlare till
köpmän, dels köpmän emellan och dels
statsplomberad vara. För tillsynen
av lagens efterlevnad äro vissa
personer bemyndigade uttaga prov,
vilka skola undersökas av Statens
centrala frökontrollanstalt, vilken
om överträdelse visat sig ha ägt
rum, är skyldig att därom göra
anmälan till allmän åklagare. Förslag
till sådan ändring av lagen att den
bl. a. även kommer att omfatta
strå- och trindsäd, överväges f. n.
av Kungl. Maj :t. H. W—e.
Frömjöl, äldre oegentlig benämning
på ståndarmjöl eller pollen (se
d. o. samt Bisamhället under
Biskötsel).
Frön och frukter. Under denna
benämning bruka en del som
fodermedel använda oljeväxtfrön samt
ollon och hästkastanjer
sammanfattas. De viktigaste äro följande:
Linfrö som innehåller omkring
35 % fett. Vid kokning får man en
simmig lösning, linfröslem. Detta
är synnerligen välgörande för
fo-dersmältningsapparaten och
an
vändes till djur, som behöva en
näringsrik men milt verkande föda.
Linfrö anses ha en gynnsam
inverkan på mjölkens fetthalt men är
för dyrt för att kunna
användas i större utsträckning. —
Hamp-och rapsfrö användes ibland för
gödning av fjäderfä. Ofta ges
dessa fröslag till burfåglar. —
Bokollon ha hög fetthalt. De användas
mest till svin men ge ett löst fläsk.
— Ekollon kunna utfodras färska
eller torkade, skalade eller
oskalade. Vanligtvis ges de färska och
oskalade till svin. Torkning och
skalning höjer fodervärdet nästan
till det dubbla. — Hästkastanjer
bruka färska och krossade
utfodras till getter, får och hästar. —
Ogräsfrö kan också användas som
foder. Genom kokning eller
kross-ning bör man försäkra sig om att
frönas grobarhet förstöres.
Foder-medelstabellen i slutet av Band IV
ger upplysning om de olika
foderslagens sammansättning och
fodervärde. Rög.
Frönötningsmaskin, se
Klöverfrö-nötare.
Fröodlareförbund, Sveriges, se
Fröodlareföreningar.
Fröodlareföreningar (fröodlingsf ör-
eningar, fröodlareförbund) äro
sammanslutningar, läns- eller
landskapsvis, för befrämjande av
den inhemska fröodlingen. De
första bildades på 1870- och
1880-ta-len men blevo i allmänhet endast
kortlivade. Efter en
nedgångsperiod under decennierna närmast
före och efter 1900 tog rörelsen
med understöd och ledning av
såväl hushållningssällskapen som
statliga myndigheter åter stark
fart och nu finnas
fröodlareföreningar i alla län, där någon
avse-värdare fröodling förekommer.
Fröodlareföreningarna bedriva
försöks- och upplysningsverksamhet
genom anordnande av fältförsök,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
