Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fröodlareföreningar - Fröodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fröodling
501
föredrag och diskussioner,
fröutställningar samt insyningar och
premieringar av fröodlingar. Deras
verksamhet omfattar ofta även
frörenseriverksamhet samt
försäljning av producerade frövaror.
Frö-odlareföreningarna ha synnerligen
starkt bidragit till det storartade
uppsving svensk fröodling
genomgått under de senaste decennierna.
— Som en topporganisation för
fröodlareföreningarna bildades år
1914 Sveriges Fröodlare förbund,
vilket gentemot myndigheter och
fröhandel m. fl. tillvaratager
fröodlarnas intressen samt även på
annat sätt befrämjar gemensamma
mål. Förbundet anordnar sålunda
med bidrag av staten
riksfröut-ställningar, meddelar svensk
frönotering och utsikter för
fröskörden samt utger sedan 1932 den
månatliga tidskriften Svensk
Frötidning. Det dirigerar även
försöksverksamhet av olika slag
rörande frågor av intresse för
fröodlingen (se även Fröråd, Sveriges
centrala). G.N.L.
Fröodling. Trots att fröodling till
husbehov av vissa växtarter ägt
rum i Sveriges sedan urminnes
tider, var dess omfattning ända
fram till mitten av 1800-talet
synnerligen blygsam. Vid denna tid
blev efterfrågan på frö av de
vanligare vallväxterna och
rotfrukts-slagen allt större, emedan
foderodlingen på åkern på grund av
ängsmarkens uppodling och
hus-djursstockens tillväxt då starkt
ökade. Fröodlingen ökades men
höll dock ej jämna steg med
efterfrågan, varför en stor import av
frö uppkom. Sedan
försöksverksamheten kunnat visa, att svenska
sorter och stammar av
ifrågavarande arter gåvo avsevärt bättre
resultat vid odling i vårt land än
de importerade, igångsattes i
början av 1900-talet ett energiskt
ar
bete för att förse landet med
inhemska frövaror av samtliga här
odlade kulturväxter. Då det
första världskriget 1914 avbröt
handelsförbindelserna, hade redan ett
stort organisationsarbete utförts
och värdefulla erfarenheter
kunnat samlas, varför det också
lyckades att förse landet med frö av
de viktigaste arterna och sorterna
under krigstiden. Trots stora
svårigheter på grund av utländsk
dumpning särskilt under början av
1920-talet, har fröodlingen i Sverige
tack vare skydd och stöd från
statsmakternas sida utvecklat sig
relativt ostört fram till våra
dagar och under krigsåren på
1940-talet visat sig kunna väl fylla vårt
fröbehov av så gott som alla
viktigare lantbruksväxter och många
av köksväxterna. — Statligt
stöd åt fröodling har
lämnats på flera olika sätt.
Förutom direkta anslag till
fröodlings-föreningar, frökontrollanstalter och
andra institutioner, som syssla
med problem rörande fröodlingen,
avlönade staten under åren 1912—
1925 en särskild statskonsulent i
fröodling. Dessutom finnas
skyddstullar för rödklöver- och
timotej-frö, förordning om eosonfärgning
av importerat frö av röd-,
alsike-och vitklöver, hundäxing,
ängs-svingel, renlosta, kålrot och rova
samt importförbud med begränsad
licensgivning avpassad efter
frötillgången i landet för rotfrukts-,
vall- och köksväxtfröer. Även den
s. k. frölagen skyddar den lojale
fröodlaren, då osund konkurrens
därigenom i viss utsträckning
förhindras. (Se f. ö. Frölagen). —
Stamfröodling och
bruksfröodling. Ett
mycket stort antal av de i vårt land
fröodlade växtarterna äro
korsbe-fruktande, vilket innebär, att fröet
blir resultat av korsningar mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
