Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fröodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
502
Fröodling
mer eller mindre olika typer.
Avkomman blir därför också
oenhetlig och proportionen mellan olika
typer i stammen kan lätt
förskjutas. Dessutom tillkommer faran av
inkorsning med andra stammar av
samma art och i vissa fall andra
arter, som växa i närheten.
Åtgärder måste därför vidtagas för att
vidmakthålla och om möjligt
samtidigt förbättra stammen. Detta
sker genom stamfröodlingen, som
alltid är förenad med ett visst
urval och bortgallring av sämre
typer. Inom rotfruktslagen, där
bedömning av torrsubstans- och
eventuellt sockerhalt måste ingå
i åtgärderna, kan stamfröodling
endast företagas i samband med
laboratorieundersökningar och
gö-res blott vid
växtförädlingsanstal-terna. Beträffande vall- och
han-delsväxter består proceduren mest
i ett bortgallrande av avvikande
typer och kan därför lättare
genomföras även av den enskilde odlaren.
Det frö, som erhålles vid
stamfröodlingen, ger efter utsådd upphov
till bruksfröet, dvs. den vanliga
marknadsförda frövaran. — U
t-s ä d e. Såsom utsäde till fröodling
bör om möjligt endast tagas
stamfrö av garanterad kvalitet av
någon känd och prövad stam. I regel
erhålles sådant frö endast från de
större utsädesfirmorna med
resurser för framställande av dylikt
utsäde eller genom att
kontrollod-lingsbevisplomberat utsäde inköpes.
I fråga om de vallväxtarter, där
s. k. lokalstammar förekomma
(klöverarter och timotej), kan
man säga, att naturen själv skött
om stamfröodlingen, men även här
bör kravet på en känd och prövad
stam upprätthållas. (Se
Registrerade rödklöverstammar). —
Fribelägenhet För att förhindra
att den stam, som fröodlats, blir
utsatt för inkorsning från andra
stammar av samma art, vilka
odlas i närheten, måste vissa
minimiavstånd mellan odlingarna
iakttagas. I fråga om de flesta
vallväxterna, måste man dessutom ta
hänsyn till vildväxande bestånd
och fodervallar i närheten och i
fråga om rotfrukterna till
stocklöpare i de vanliga
rotfruktsod-lingarna. Fodervallarna böra i
sådana fall avslås och stocklöparna
avhuggas före blomningen.
Slutligen kunna en del fröodlade arter
också korsa sig med andra
närbesläktade arter. Kålrot, åkerkål och
raps korsa sig sålunda lätt, liksom
rova och rybs. Alla olika slag av
betor korsa sig lätt med varandra
osv. En fröodling, som ej är
utsatt för inkorsningsfara av ovan
angivna slag, säges vara
fribelä-gen. —
Ogräsbekämpningen är en av de viktigaste
åtgärderna vid fröodling.
Visserligen kunna moderna frörenserier i
mycket stor utsträckning rensa
bort ogräsfröna ur olika slags
frövaror, men det finnes dock alltid
några ogräsfrön, som ha samma
storlek, specifika vikt, form och
utbildning av fröskalet, som det
odlade fröet och därför bli kvar i
frövaran. Dessutom är rensningen
en dyrbar procedur och slutligen
bortgår med det frånrensade fröet
ej obetydliga mängder av fullgott
frö, som sålunda minskar
avkastningen. Fröodling bör därför
endast anläggas på möjligast
ogräsfri mark och sås på sådant sätt
och med sådana radavstånd, att
ogräsbekämpning med häst- eller
traktordragna redskap samt för
hand kan ske i största möjliga
utsträckning. -— Friodlare
och kontraktsodlare.
De fröodlare, som odla frö för egen
räkning och själva försälja sitt frö,
kallas friodlare. De åter, som
uppföröka sorter och stammar för
nå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
