Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fröodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fröodling
503
gon firmas räkning och därför ha
kontrakt om fröskördens
övertagande, kallas kontraktsodlare. De
förra stå betydligt större risker,
om frötillgången något år skulle
bli mycket riklig, men ha å andra
sidan möjlighet att bättre utnyttja
särskilt gynnsamma konjunkturer.
De senare ha alltid garanti för att
få avsättning för sin frövara för
rimligt pris men kunna däremot ej
spekulera i toppriser. De ha
dessutom garanti för att erhålla prima
utsäde av utprövade stammar till
sina odlingar.
Kontraktsfröod-lingarna insynas alltid under
växt-tiden av sakkunnig person, som
förutom en del råd och anvisningar
ger intyg om fribelägenhet,
ogräsfrihet, sjukdomsangrepp m. m.
Friodlaren, som vill utfå högsta
möjliga pris för sitt frö, borde
även han alltid föranstalta om
fältkontroll genom Statens
Centrala Frökontrollanstalts försorg.
I andra fall kan en fältbesiktning
av annan sakkunnig person vara
av värde. Vid försäljningen kan
han då lämna helt andra
garantier för varans kvalitet än den,
som ej fått insynat. — V a 11
fröodling kan dels bedrivas såsom
frötäkt på vissa härför avsatta
delar av de vanliga fodervallarna,
dels i för ändamålet särskilt
anlagda fröodlingar.
AU erfarenhet visar att vid
vall-fröodling största avkastningen
och bästa frökvaliteten erhålles
från särskilt anlagda frövallar.
Vid anläggning av särskilda
frövallar kan varje art sås för sig i
renbestånd med lämpliga
radavstånd, som möjliggöra effektiv
ogräsbekämpning. Gräsfröslagen
böra sås på 30—45 cm:s
radavstånd och hästhackas upprepade
gånger varje år. Även rödklövern
kan sås med samma stora
radavstånd men i regel passa mindre
sådana (15—30 cm) för
klöverarterna. Insådden av vallfröodlingar
sker vanligen i skyddssäd, vilken
helst bör vara någon styvstråig
vårsädesgröda. Till insådden gives
riklig grundgödsling med kali och
fosforsyra men måttlig kvävegiva
för att minska liggsädesrisken i
skyddssäden. Under efterföljande
år övergödslas med allsidig
gödsling, dock ej kväve till
baljväxter-na. Skörden måste företagas just i
det lämpligaste mognadsstadiet,
innan alltför mycket frö spilles.
Stor omsorg bör också ägnas åt
skydd för fröspill även under
fälttorkningen och inbärgningen.
Försiktighet måste iakttagas vid
tröskning och nötning särskilt av
klöver- och timotejfrö, så att ej
fröna skadas och groddarna
sönderbrytas. Varvantalet nedsättes
och skon skruvas upp på tröskan.
— Klöverarterna och timotej
kunna fröodlas i hela vårt land, övriga
grässlag odlas egentligen blott i
södra Sveriges kust- och
slättbygder. —
Rotfruktsfröod-lingen omfattar två år. Under
det första av dessa odlas av betorna
s. k. sticklingar på vanligt
radavstånd för betor men utan gallring
i raderna. De små rötterna
inläggas på hösten i jordtäckta stukor
för att på våren utplanteras på
nya fält på ett avstånd från
varandra av cirka 70X40 cm.
Kålrots-och rovfröodlingar utsås däremot
helst i slutet av juli på 45—60
cm:s radavstånd, gallras icke samt
få kvarstå på platsen till
nästföl-jande år, då frö produceras.
Mo-rotsfröodlingar insås vanligen i
skyddssäd men behandlas eljest
på samma sätt. Svåra skadedjur
på dessa odlingar äro i betorna
bladlössen och i rovor och
kålrötter jordloppor och rapsbaggar. Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
