Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Färgväxter - Fästing - Födoråd - Följare - Föllamhet - Fölning - Fölputa - Fölsjuka - Fölsjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
542
Fästing — Fölsjukdomar
uppblomstring. Av det stora
antalet inhemska färgväxter kunna
här endast nämnas några exempel.
Sålunda erhållas olika nyanser av
gult, bl. a. ur vau, ängsskära,
färgkulla, surtorn, bark av apel, hägg,
al och barkved, flera fräkenarter,
grönt ur mjölon, ljung och
vippor-na av vass, gulgrönt ur renfana,
hundkäx, allöv, björklöv och pors,
grågrönt ur ängssyra och
daggkåpa, brunt ur enbär, slånbark och
islandslav, osv. Blå färg
erhål-les genom en jäsning av bladen av
vejde, röd färg ur färglaven
(Par-melia saxatüis). Många starka och
vackra färger fås ur färgväxter
av utländskt ursprung. Bland
sådana kunna nämnas safflor
(Carthamus tinctorius), krapprot
(Rubia tinctorium), indigo (flera
arter av det tropiska släktet
Indi-gofera), bresilja och andra slag av
färgträ (kärnveden av olika
tropiska träd), lackmus och orseille
(ur en del i varmare länder
växande lavar). Vejde, safflor och
andra färgväxter odlades förr i tiden
ganska mycket hos oss. D. L.
Fästing eller flått (Ixodes ricinus)
är en hudparasit, nära besläktad
med spindlarna. Lever som larv på
björk-, al- och videbuskar. Finnes
ej i nordliga länen. Honorna, som
äro knappnålshuvudstora och
svarta, krypa över på däggdjur och
suga sig fast i huden. Leva av
blod. Då de äro fullsugna bli de
stora som en kaffeböna och grå,
Fästingarna sprida sommarsjuka
(se d. o.) hos nötkreaturen. De
kunna dödas genom behandling
med DDT-preparat och
nikotinlösning. Förr användes ingnidning
med olja, fotogen eller bensin eller
ock plockades de bort och brändes
upp. I varmare länder där
fästingarna spela betydligt större roll
än hos oss badas oftast djuren i
arseniknikotinlösning eller i DDT.
Födoråd utgör en avkomsträtt (se d.
o.) från fastighet. I regel går det
till så att ägaren förbehåller sig
rätt till födoråd, när han
överlåter fastigheten till någon annan
person. Födorådet består av bostad
samt mjölk, spannmål, potatis och
vissa andra naturaförmåner.
Genom inteckning (se d. o.) kan
rätten till födoråd skyddas från att
gå förlorad vid en överlåtelse av
fastigheten. Rbg.
Följare. Längre väggar av
liggtimmer måste på vissa avstånd styvas
upp med följare. Dessa bestå av
en bjälke på vardera sidan om
väggen. Bjälkarna, som äro
förenade med varandra med
genomgående järnbultar, hindra väggarna
att böja sig utåt eller inåt.
Bult-hålen i följarna måste vara
avlånga så att väggen ej ”hänger
upp sig” utan kan sätta sig.
Genom sättningen blir väggen
tätare. Rbg.
Föllamhet, se Fölsjukdomar.
Fölning, se Förlossning.
Fölputa. Hovarna hos det nyfödda
fölet äro försedda med en ”puta”
av mjukt elastiskt horn, vilket
snabbt nötes bort. Ofta ser man,
huru stoet biter bort fölputan för
att göra det lättare för fölet att
resa sig. Hfld.
Fölsjuka, se Fölsjukdomar.
Fölsjukdomar äro följande:
Meko-niumförst öppning, då tarmbecket
ej avgår. I tarmarna hos den
nyfödda ungen finnes alltid en seg
täckmassa (tarmbeck,
mekoni-um), bestående av avstött epitel,
intorkat tarmsekret, galla m. m.,
som i ändtarmen kan bilda hårda
klumpar. Råmjölken verkar
laxe-rande och befordrar normalt
dessas avgång. Sker ej detta blir
föl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
