Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbränningsmotorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förbränningsmotorer
547
Fig. 2. Förgasare.
motorns insugningsrör. Detta sker
genom att de heta avloppsgaserna
få spola kring inloppsröret, s. k.
förvärmningsanordning. En sådan
motor måste alltid startas och
köras varm på ett mer lättflyktigt
bränsle t. ex. bensin, bentyl eller
motyl 50. — En förgasarmotors
bränsleförbrukning är något
beroende på motorernas
kompressions-förhållande, förslitningsgrad m. m.
En god bensindriven motor, som
kan ha relativt högt
kompressions-förhållande, har vanligen en
bensinförbrukning på 250 å 260 gram
per hästkrafttimme.
Bränsleförbrukningen hos en god
fotogendriven motor uppgår vanligen till
mellan 290 och 320 gram per
hästkrafttimme. Småmotorer på ett
par hästkrafter ha i regel högre
förbrukning per hästkrafttimme.
— Antändningen av bränslet i
för-gasarmotorerna sker genom en
elektrisk gnista, som
åstadkommes mellan tvenne elektroder i ett
i motorns cylinderblock inskruvat
tändstift. Den för
åstadkommandet av gnistan erforderliga
högspända elektriska strömmen alstras
hos en traktormotor i en s. k.
magnetapparat (se d. o.).
Bilmotorer ha s. k. batteritändning,
varvid det på bilen befintliga
batteriet utgör strömkälla, och dess
lågspända ström i en
induktions-spole transformeras till högspänd.
Hos flercylindriga motorer finnes
en strömfördelare, som fördelar
tändströmmen till de olika
tänd-stiften, så att de tända i rätt
ögonblick. — Smörjningssystemet är en
mycket viktig detalj hos
förbränningsmotorer. Det enklaste
systemet är s. k. stänksmörjning,
varvid vevhuset till viss nivå är fyllt
med smörjoljan, som stänkes
omkring i motorns inre genom att
vevstakarnas nedre del doppa ned
i oljan. Vid trycksmörjning
pressas oljan av en oljepump genom
ledningar borrade i axlar etc. fram
till de olika smörjningsställena.
Ofta förekommer en kombination
av dessa båda system.
Traktormotorer ha i regel
cirkulationssmörj-ning, varvid oljan av oljepumpen
pressas genom ett oljefilter och
fram till ett litet oljetråg under
varje vevstake, varifrån den
stänkes omkring i motorns inre och
så småningom rinner tillbaka till
oljepumpen, som är belägen i
vevhusets lägsta del. — Under
förbränningen i motorns cylindrar
utvecklas en hög temperatur, så att
motorns gods, framförallt
cylinderblocket, uppvärmes och måste
kylas för att ej överhettas. Vissa
förbränningsmotorer äro luftkylda.
För att öka kylytan äro de då
försedda med kylflänsar (t. ex.
motorcykelmotorer) mellan vilka
kylluf-ten spolar fram till följd av
fartvinden. Bil- och traktormotorer äro
vattenkylda. Cylindrarna äro
omgivna av vattenmantlar i vilka
kyl-vattnet cirkulerar. Vattnet kyles
sedan i sin tur i den vanligen
längst fram på fordonet placerade
kylaren, där det passerar genom en
mängd fina rör, kring vilka luft
suges av en av motorn driven fläkt.
Kylvattnet cirkulerar antingen av
sig själv till följd av
temperaturskillnaden i motor och kylare,
s. k. termosifonkylning, eller också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
