Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föreningsrörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
552
Föreningsrörelse
lemmar med avseende på deras affärsverksamhet och jordbruksdrift, medan
de ideella föreningarnas syfte kan vara fackligt eller socialt. För de
ekonomiska föreningarnas organisation och rättsliga ställning redogöres i
artiklarna Andelsförening och Föreningslagen. — På jordbrukets område förefintliga
ideella föreningar ha de mest skiftande arbetsuppgifter. Först må nämnas
de föreningar som syssla med yrkesutbildning och studier överhuvudtaget.
Inom detta område finnas tre stora organisationer: Jordbrukarungdomens
förbund, Svenska landsbygdens ungdomsförbund och Svenska landsbygdens
studieförbund. I artikeln Ungdomsrörelser redogöres för dessa
organisationer. — Biand jordbrukets på skilda områden verksamma personal ha en
mängd föreningar bildats vilka dels syfta till fördjupad kunskap och
jordbruksnäringens förkovran, dels till att tillvarataga medlemmarnas sociala
och ekonomiska intressen. Det skulle föra för långt att här räkna upp alla
dessa föreningar. För var och en av dem som har nämnvärd betydelse
finnes dock särskild artikel i Nya Lantmannens Bok. Som exempel på
föreningar av denna typ kan nämnas Sveriges agronom- och
lantbrukslärareför-bund, Svenska lantbrukstjänstemannaförbundet och Sveriges
lantmästareför-bund. Hit bör också räknas de s. k. småbrukarföreningarna. De rent fackliga
organisationerna representeras av Riksförbundet landsbygdens folk (se d. o.),
arbetarnas fackföreningar och arbetsgivareföreningarna. De bägge sistnämnda
föreningstyperna behandlas i artiklarna Fackföreningsrörelse och
Arbetsgivareförening. Som representanter för föreningsrörelsen i vidsträckt bemärkelse
kunna också räknas de halvstatliga hushållningssällskapen. Dess?, för
jordbruket synnerligen betydelsefulla organisationer behandlas i artikeln
Hushållningssällskap. — Om de ideella föreningarnas rättsliga ställning finnas inga
lagregler. Under förutsättning att de ha någorlunda utförliga stadgar och
utsett styrelse behandlas de dock enligt domstolspraxis ungefär som de
ekonomiska föreningarna (se Föreningslagen). — En mellanställning mellan
ideella och ekonomiska föreningar kunna de s. k. avelsföreningarna,
fröodlare- och biodlareföreningarna sägas intaga. För dessa redogöras i artiklarna
Avelsföreningar, Fröodlareföreningar och Biodlareföreningar.
De ekonomiska föreningarna kunna efter arten av sin verksamhet indelas
i följande grupper.
1) Produktions förening ar, vars syfte är att främja
jordbruksproduktionen. Den äldsta typen av dessa kan sägas vara de gamla byalagen, vilka bl. a.
inneburo, att jordbruksarbetena delvis utfördes gemensamt och således
samverkan ägde rum i fråga om själva produktionen. Då byalagen splittrades
genom skiftesreformen blev vårt lands jordbruk uppdelat på ett stort antal
spridda och till övervägande del tämligen små jordbruk. Då dessa småbruk
skulle ha haft svårt att var för sig anskaffa t. ex. dyrbarare avelsdjur och
maskiner för att höja och underlätta produktionen, ha de i stor utsträckning
använt sig av samarbetsformen för .att möjliggöra anskaffningen. Det har
sålunda under årens lopp bildats tusentals föreningar med uppgift att hålla
avelsdjur, tjurar, hingstar, galtar, baggar eller större maskiner. Flertalet
av dessa föreningar torde icke vara inregistrerade som ekonomiska
föreningar, men deras ändamål berättigar dem till denna benämning. Dessa
föreningar behandlas i artiklarna Tjurförening, Fåravel, Hästavel och Svinens
avel samt i artikeln Maskinbolag eller Maskinförening. Som ekonomiska
föreningar kunna bl. a. även räknas kontrollföreningar och försöksringar. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
