Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föreningsrörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Föreningsrörelse
553
dessa redogöras närmare i artiklarna Avkastning skontroll och
Semin-föreningar.
2) Föreningar på handelsområdet, vilka ha till uppgift att ombesörja
avsättningen av medlemmarnas produkter eller för medlemmarnas räkning
anskaffa för driften nödvändiga förnödenheter. Hit höra mejeri- och
slakteriföreningar, äggcentraler, trädgårdscentraler samt betodlare-, bränneri-,
potatismjöls-, lin- och hamp- samt oljeväxtodlare- och skogsägareföreningar,
vilka samtliga huvudsakligen syssla med produktavsättning och därför kunna
kallas försäljningsföreningar. I gruppen ingår även centralföreningar, vilka
äro blandade inköps- och försäljningsföreningar samt spannmåls- och
lagerhusföreningar. Hit kan också räknas Sveriges pälsuppfödares riksförbund
som förutom andra uppgifter också har till ändamål att saluföra
medlemmarnas produkter. De viktigaste av de nu uppräknade föreningarna
behandlas mera ingående redan i denna artikel men varje föreningstyp har dessutom
sin specialartikel under vederbörande uppslagsord. Elektriska
distributions-föreningar behandlas i artikeln Riksförbundet för Elektrifiering på
Landsbygden.
3) Kreditföreningar med uppgift att på bästa sätt ordna medlemmarnas
kreditförhållanden. Till dessa räknas hypoteksföreningarna och
jordbrukskassorna, vilka behandlas i artiklarna Hypoteksbank—hypoteksförening och
Jordbrukskassa. Jordbrukskasserörelsen beröres dessutom här nedan.
4) Föreningar på försäkringsområdet genom vilka medlemmarna ordna
sitt försäkringsskydd, huvudsakligen mot brand och husdjurssjukdomar.
Dessa föreningar ha fått karaktären av ömsesidiga försäkringsbolag (se
Försäkring).
Då man talar om jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse, avser man
även jordbrukskassorna men i första hand de föreningar, som nämnts under
grupp 2. Alla dessa sammanslutningar ha sina specialartiklar i boken. De
viktigare riksomfattande organisationerna ägnas dock ett utförligare
omnämnande även här nedan.
De första ekonomiska föreningsbildningarna kommo till stånd på
1880-talet. Då skapades lokala föreningar med uppgift att anlägga mejerier och
för medlemmarnas gemensamma räkning bedriva mejerirörelse. Detta
årtionde kommo också de första äggföreningarna till stånd, vilka skulle
uppsamla och försälja medlemmarnas äggproduktion. I mitten av 1890-talet såg
även den första inköpsföreningen dagens ljus efter att på sina håll ha
föregåtts av mera lösligt ordnade samköp jordbrukarna emellan, och år 1899
bildades den första slakteriföreningen.
Crsaken till den ekonomiska föreningsrörelsens uppkomst i detta skede
torde främst kunna sökas däri att jordbruket nu började få en livlig
kontakt med marknaden. Den förr så utpräglade naturahushållningen började
på grund av industrialiseringen och den därmed förknippade anhopningen
av folk till städer och större samhällen att snabbt övergå till
penninghushållning. Avsättnings- och anskaffningsproblemen växte och med den
jordbrukarnas beroende av mellanhänder. Så småningom började man finna att
vissa fördelar stodo att ernå genom samarbete såväl vid avsättning av
produkter som vid inköp av förnödenheter, och därmed var grunden lagd till
den ekonomiska föreningsrörelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
