Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föreningsrörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
554
Föreningsrörelse
Under tiden fram till 1930-talet karakteriserades utvecklingen hos den
ekonomiska föreningsrörelsen tidvis av framgång, tidvis av stillastående eller
rent av tillbakagång. Vad mejeribranschen beträffar utökades
andelsföretagen tämligen snabbt. Redan 1880 funnos ett 70-tal andelsmejerier och
1900 räknade man 430 stycken. En viss tillbakagång kan konstateras kring
1920-talets början, men sedan fortsatte rörelsen uppåt igen, och 1930 voro
45 % eller 715 st. av landets mejerier andelsföretag. Dessa voro i förhållande
till privatmejerierna rätt stora och invägde ej mindre än 75 % av den mjölk,
som tillfördes mejeriföretagen i landet. Äggföreningarna ökades snabbt i
början, men en viss återhållsamhet eller rent av tillbakagång gjorde sig
snart gällande. Efter sekelskiftet tog emellertid rörelsen ny fart, och en
officiell undersökning 1908 visar att det då fanns 209 lokala äggföreningar.
Denna summa har sedan utökats kraftigt och var i mitten av 1940-talet uppe
i över 700 stycken.
Uppkomsten av nya slakteriföreningar gick till en början långsamt. Först
åtta år efter det den första bildats kom den andra i ordningen till. Sedan
bildades emellertid flera i rask följd så att 1920 funnos 21 och 1930 25
sådana i verksamhet.
De lokala mköpsföreningarna fingo en mycket gynnsam start. Redan
under 1890-talet bildades ett flertal och 1910 räknades ej mindre än 850
stycken. Under första världskriget upplevde denna gren av föreningsrörelsen
en verklig högkonjunktur och år 1920 kunde man redovisa 1.353
lokalföreningar med c:a 85 000 medlemmar. Fredskrisen på 1920-talet medförde
emellertid ett mycket kraftigt bakslag för mköpsföreningarna och först på
1930-talet kunde man få rörelsen att gå framåt igen.
År 1916 var tiden mogen för de första jordbrukskassornas framträdande.
Ett 70-tal dylika funnos vid detta års utgång. Någon riktig vind i seglen fick
emellertid ej kassarörelsen förrän i början av 1930-talet.
I slutet av 1920- och början av 1930-talet kommo de första
skogsägareföreningarna och fruktcentralerna (numera trädgårdscentraler) till stånd.
Dessa hade föregåtts av ideella organisationer, vilka till en del ombiidades
till ekonomiska föreningar.
Under det nu behandlade skedet förekom endast i begränsad
utsträckning samarbete mellan de olika föreningarna i varje bransch. I regel arbetade
föreningarna var och en för sig och i konkurrens med varandra, såväl när det
gällde köp som försäljning. De lokala mköpsföreningarna inom olika län
sammanslöto sig emellertid rätt snart i distriktsorganisationer
(centralföreningar och lantmannaförbund) och redan 1905 uppgingo dessa i en
riksorganisation, Svenska Lantmännens Riksförbund (S. L. R.). På smör- och
ägghandelns område blev man också rätt tidigt inom vissa trakter av landet,
främst där produktionsöverskottet måste avlastas genom export (södra och
sydvästra Sverige), klar över att ett visst samarbete måste ordnas. På grund
därav tillkommo sålunda Skånska smörexportföreningen jämte Sydsvenska
och Södra Sveriges smörexportföreningar, samtliga med säte i Malmö, samt
på ägghandelns område, Svenska Äggexportföreningen (1906), Västgöta
Äggexportförening (19C9) och äggförsäljningsföreningen Åhus (1901). För
ordnandet av handeln med konsumtionsmjölk upprättades också relativt
tidigt vissa större företag, det första en mejerisammanslutning omfattande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
