Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gran - Granbarkborren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Granbarkborren
597
granen, innan människan började
ingripa i skogens utveckling.
Granens blomning inträffar i slutet av
maj och början av juni, längst
norrut ännu något senare.
Kottarna mogna redan samma år och
redan i oktober eller början av
november är fröet moget, fastän det
normalt sprides först under
senvintern och våren.
Då granen är mycket
mottaglig för röta måste man vid
huggningar och körningar i
granbestånd ge noga akt på att
icke skada kvarstående träd
genom påfällning eller påkörning,
och att snarast avverka
skada-j de träd.
Utom röta, som förorsakas av vissa
svampar, såsom rottickan,
gran-tickan, blödskinnet och
honungs-skivlingen (se dessa ord) äro vissa
insekter, framför allt barkborrarna
(se d. o.) farliga fiender till
granen. Även en del fjärilar, såsom
barrskogsnunnan, kunna bli mycket
farliga, men det är lyckligtvis
sällan som de uppträda i så stort
antal att de spela någon nämnvärd
roll. Även sena vårfroster kan vara
farliga för granplantorna och
man bör helst ej så eller plantera
gran i frostlänta lägen om man ej
har en skyddande skärm av andra
träd över. — Granvirket är ljust,
med ofärgad kärnbildning, lätt och
starkt, men i allmänhet
underlägset tallen i styrka och hållfasthet.
Undantag utgör mycket senvuxet
virke, som visar synnerligen stor
varaktighet, varjämte rakvuxet,
friskt granvirke med jämna, ej
alltför breda årsringar och av god
kvalitet i förhållande till sin vikt
överträffar tallvirke i hållfasthet.
— Granvirket hugges
huvudsakligen upp till timmer, som mest
försågas till byggnadsändamål, samt
till pappersved och utgör som
sådan råvara för tillverkning av
sulfitmassa och slipmassa. Granved är
eftersökt för slutna eldstäder, som
järnspisar, bageriugnar och
liknande, men lämpar sig icke för öppna
eldstäder då den alltid sprakar och
kastar gnistor medan den brinner.
A. P.
Granbarkborren, även kallad
åtta-tandade barkborren, stor,
mörkbrun skalbagge med kraftigt
urgröpt bakkroppsspets.
Urgröpning-ens sidokanter äro vardera
försedda med fyra tänder, varav den
tredje uppifrån är störst. Larven
är vit, benlös och har ett gult
huvud. Granbarkborren svärmar på
senvåren, när marken efter
tjällossningen hunnit uppvärmas. Van-
Granbarkborren.
Gångar av granbarkborren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
