Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gräddsyrning - Gräddsättningsförmåga - Gräddsättningsmetoder - Gräs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
612
Gräddsättningsmetoder — Gräs
och fortsatt omplantering på nyss
beskrivet sätt. I båda fallen
användes denna s. k. syra vid
gräddsyr-ning först sedan den renats genom
några dylika omplanteringar.
Gräddsyrningsbakterierna stå
mycket nära de vanliga
surmjölksbak-terierna. De bilda långa, slingrande
kedjor av kocker (streptokocker).
Vid syrningstemperaturer av 15—
18° tillsättes 4—8 % syra till
grädden. Om temperaturen hålles lägre,
så att sluttemperaturen blir
lämplig kärningstemperatur, åtgår 8—
10 % syra. Gräddsyrning förlöper
på ca 18 timmar och under
densamma koagulerar grädden. C. B-l.
Gräddsättningsförmåga, se Grädde
och Gräddsättningsmetoder.
Gräddsättningsmetoder. Rationella
gräddsättningsmetoder infördes
först under 1840-talet i samband
med inrättande av de första
mejerierna. Den då tillämpade
grädd-sättningsmetoden var den
holstein-ska, varvid gräddsättningen skedde
i flata kärl i svala lokaler.
Svenskarna P. U. Gussander och J. G.
Swartz införde förbättrade
gräddsättningsmetoder, den förre på
1840-talet genom gräddsättning i
flata bleckkärl vid ca 18°,
varefter skummjölken avtappades
genom en bottenventil, den senare på
1860-talet genom avkylning av
mjölken i djupa bleckcylindrar i
isvatten. Genom detta senare
förfarande skedde gräddsättningen på
hälften så lång tid som vid andra
metoder, varjämte det var lätt att
hålla grädden och mjölken friska.
Gräddsättningsmetoden avlöstes av
maskinskumningen genom
uppfinnandet av mjölkseparatorn
samtidigt av svensken G. de Laval och
dansken L. C. Nielsen år 1878.
C. B—l.
Gräs, (Gramineae). Gräs bilda en
stor familj, som är skarpt
avgränsad från övriga växtfamiljer.
Botaniska karaktärer äro i korthet:
Huvudroten dör tidigt och ersättes
med birötter, vilka utgå från
stammen. Ovan jord är denna i regel ett
trint strå med skiftesvis ställda,
jämnbreda blad med en strået
omfattande slida. På övergången
mellan slida och bladskiva finns ett
hinnartat bihang som kallas snärp.
Blommorna sitta i småax. Dessa
äro samlade till ett två- eller
allsidigt ax, eller till enkel eller
sammansatt vippa. Varje blomma har
2 skärmfjäll (ytteragnar), 2
blomfjäll (inneragnar), 3 ståndare, en
pistill med översittande
fruktämne och 2 fjäder- eller pensellika
märken med eller utan stift. Fruk-
Från vänster: Ettårigt gräs. Flerårigt gräs med utlöpare. Tuvbildande mångårigt gräs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
