Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gröngödsling - Grönhirs - Grönkvistning - Grönkål - Grönmögel - Grönsaker - Grönskiffer - Gröpkvarnar - Gröpning - Guano - Guckusko - Gudbrandsdalshästen - Guding - Guernseysras - Gula kroppen - Gularv - Guldbollar - Guldhumle - Gulhåriga skinnarbaggen - Guljordar - Gullbuske - Gullhavre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grönhirs — Gullhavre
619
året efter nedplöjningen sattes
potatis. Denna gröda gav 11.500 kg
knölar på icke gröngödslat och
17.000 kg knölar på gröngödslat.
Den kraftiga skördeökningen detta
år tillskrives ett bättre utnyttjande
av nederbörden under detta
torkår. Den sammanlagda
gröngöds-lingseffekten under år 1946 och
1947 uppgives ha ett värde av 688
kronor pr hektar. — Omnämnas
bör även vissa danska försök med
insåning av humleluzern i korn
som pågått på Lolland—Falster
under åren 1935—1942. Effekten
konstaterades i den påföljande
socker-betsgrödan, som gav en merskörd
av 2.700 kg betor. Ungefär samma
effekt erhölls av en tillförsel av
200 kg salpeter på hektar. G. S.
Grönhirs, se Hirs.
Grönkvistning, se Kvistning.
Grönkål, se Kål under
Köksväxtod-ling.
Grönmögel, en mögelsvamp, som
visat sig begärligt angripa och
hastigt döda många slags insekter, i
det att den genomväver deras
kroppar och utanpå dessa bildar
ett vitt ludd, som senare blir
grågrönt, när förökningskropparna
(konidierna) börjat utbildas.
Svampen har i Sverige med gott
resultat använts som
bekämpningsmedel mot vissa skalbaggar och
skalbaggslarver samt mot
åtskilliga fjäril- och gallmygglarver.
Därvid ha de ytterst små, knappt 1/100
mm stora konidierna spritts
antingen torra eller uppslammade i
vatten. En på detta sätt utförd
infektion av t. ex. bänkjord har
visat sig kunna vara verksam i flera
år. O. A.
Grönsaker kallas åtskilliga
trädgårdsväxter, vilka i färskt tillstånd
försäljas direkt till konsumenterna.
Torkade, konserverade eller
djupfrysta grönsaker saluföras numera
i stor utsträckning, varigenom
hushållen även vintertid kunna få
ett värdefullt vitamintillskott. Se
Köksväxtodling. K1K.
Grönskiffer, se Bergarter.
Gröpkvarnar, se Kvarn.
Gröpning av spannmål göres med
hjälp av särskilda gröpkvarnar.
Genom gröpningen kan spannmålen
utnyttjas bättre av djuren (se
Foderberedning).
Guano, se Blandgödselmedel.
Guckusko, göksko, (Cypripedium
cal-ceolus) är en i södra och
mellersta Sverige sällsynt förekommande
orkidé (familj Orchidaceæ). Den
är en 2—5 dm hög, flerårig ört
med flera rätt stora bågnerviga
blad och en toppställd, rödbrun
blomma med stor, uppblåst, ljusgul
läpp; den växer i skuggiga och
fuktiga lundar och snår. Guckusko
odlas ibland i trädgårdar.
Utländska arter och hybrider av samma
släkte äro vanliga
växthusorkidéer. D. L.
Gudbrandsdalshästen, se Hästraser.
Guding, äldre hane av ejder.
Guernseyras, se Nötkreatursraser.
Gula kroppen (Corpus luteum), se
Könsorgan och Ofruktsamhet.
Gularv, se Blomsterodling, Perenna
blomsterväxter.
Guldbollar, se Rudbeckia under
Blomsterodling. Perenna
blomsterväxter.
Guldhumle, se Humle.
Gulhåriga skinnarbaggen, se
Skinnar-baggar.
Gul jordar, se Jordmån.
Gullbuske är det svenska namnet på
de som prydnadsväxter odlade
arterna av släktet Forsythia inom
syrénväxternas familj (Oleaceæ).
De smala, vidjelika grenarna äro
tidigt om våren täckta av lysande
gula blommor; först därefter
framkomma de ovala, hela eller
trefingrat delade bladen. D. L.
Gullhavre (Avena flavescens), ett i
södra och mellersta Sverige någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
