Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gödslingens ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
636
Gödslingens ekonomi
£
3
2
Schematisk bild av den s. k.
minimi-tunnan.
med en tunna med olika höga
sido-bräder. Vart och ett av dessa har
representerat en växtfaktor. Se
figuren ! Liksom skörden enligt
mini-milagen aldrig skulle kunna bli
högre än vad den sämst företrädda
faktorn bestämmer kan
vattenmängden i tunnan aldrig nå högre än
i höjd med den kortaste
sidobrä-dans överkant. — Även om
minimi-lagen icke är fullständigt riktig
kan den dock sägas gälla i
huvudsak. Senare forskningar ha visat
att en viss växelverkan finnes
mellan olika växtfaktorer. Skörden
kan alltså ökas genom att andra
än minimifaktorn ökas. Om övriga
faktorer förbättras kan nämligen
minimifaktorn utnyttjas mera
fullständigt än förut. Följden härav
kan bli en verklig skördeökning.
I allmänhet betalar det sig bäst
att i första hand gödsla med
det växtnäringsämne varav
sämsta tillgången finnes i
marken.
— Jordproduktivitetslagen är en
allmän ekonomisk lag som inte
blott gäller jordbruksproduktionen
även om den kommer till sina
tydligaste uttryck där. Erfarenheten
har visat att man vid försök att nå
högre skördar t. ex. genom
förstärkt gödsling måste räkna med
ett avtagande utbyte per kilo
gödsel allteftersom gödselgivan
stegras. Om man sålunda genom att
tillföra jorden 100 kg salpeter
kunde öka skörden med 400 kg
säd, kan man vanligtvis inte vänta
att få så mycket som ytterligare
400 kg säd genom att tillföra ännu
100 kg salpeter. Avkastningen per
kilo salpeter avtager med andra
ord och blir för den andra
gödselgivan kanske endast 200 kg, för
den tredje ännu lägre osv. Till sist
måste man komma till en punkt,
där skördeökningens värde icke är
stort nog att betala den nytillförda
gödseln. Den största verkan per
kilo gödsel får man alltså om
gödselgivan är liten. Särskilt gäller
detta om tillgången i jorden på
gödselslaget ifråga är mindre än
på övriga gödselslag, dvs. att det
är en faktor som verkar i
minimum.
Vid gödslingens planläggning
gäller det att avväga de olika
gödselslagen mot varandra, så
att man för en viss
gödselkostnad får ut största möjliga
skördeökning.
En ensidig kvävegödsling upphör
vanligen snart att medföra
nämnvärd skördeökning. Det är då
bättre att tämligen snart avbryta
kvävetillförseln och i stället
använda de inbesparade pengarna till
att öka tillförseln av fosforsyra
och kali. Efterhand kommer icke
tillförsel av något gödselslag att
öka skörden. Denna kan då endast
stegras genom skärpt
ogräsbekämpning, bättre dränering och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
