Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gödslingens ekonomi - Gödslingsförsök - Gödtyp - Göl - Göpa - Göteborgs diamant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gödslingsförsök — Göteborgs diamant
637
utsäde eller dylikt. — Vid försök
med mycket stark kvävegödsling
till betesvallar har det till synes
förbluffande förhållandet inträffat,
att skördestegringen per kg tillfört
kväve ej avtagit på det sätt som
jordproduktivitetslagen angiver.
Kvävegödselgivor på 1.000 kg
salpeter per hektar och mera ha
under i övrigt lika omständigheter
visat sig per kg kväve ge lika stort
eller t. o. m. större utbytesstegring
än vanliga salpetergivor på 100—
200 kg per hektar. Orsaken härtill
anses vara att vallmattans
sammansättning förändras som följd
av den rika kvävetillförseln.
Växter som ha särskilt stor förmåga
att tillgodogöra sig kvävet bli
alltmera förhärskande. I samma
mån som dessa växter öka i
betydelse ökar också vallens förmåga
att utnyttja kvävet. Först när
förändringen i vallmattan börjar
upphöra, börjar också ett avtagande
utbyte per kg kväve att göra sig
gällande. — Under alla
omständigheter gäller det att vid en
ekonomisk gödsling stegra tillförseln av
varje gödselslag så långt att den
sista kronan varmed utgifterna
ökas genom gödslingen motsvaras
av precis en kronas stegring av
skördevärdet. Både att gödsla
svagare och starkare är förenat
med förlust. I praktiken är det
mycket svårt att avgöra var
gränsen för en lönande gödsling går.
Detta beror bl. a. på att de
växt-faktorer som heta väder och vind
växla så starkt från år till år. En
gödslingsregel som var riktig det
ena året behöver därför icke alls
vara riktig året därpå. Endast
genom fleråriga försök kan man i
detalj lära känna jordens och
grödornas behov av gödseltillförsel.
Under senare år har man i
mark-karteringen (se d. o.) fått en
värdefull hjälp vid bedömningen av
gödslingsfrågorna. — Under inga
förhållanden får man glömma bort
att se ekonomiskt på gödslingen.
Gödslingen skall inte i första
hand frambringa grödor som
äro vackra att se på utan den
skall ge ett gott utbyte i
pengar.
När jordbruksprodukterna stå högt
i pris men konstgödseln är billig
böra gödselgivorna vara större
än när prisförhållandena äro
omvända. En jordbrukare med
förstklassig kreatursuppsättning som
förädlar det hemmaodlade fodret
till ett högt värde har mycket
större anledning att driva upp
foderskördarna än den jordbrukare
vars djur kanske endast förmå
betala några öre per foderenhet
för det foder de förtära. Rbg.
Gödslingsförsök. Sedan århundraden
tillbaka ha vetenskap och praktik
strävat efter att klargöra
växternas näringsbehov och sättet att
tillgodose detta. Då tysken v.
Lie-big och engelsmannen Lawes
omkring år 1840 oberoende av
varandra kunde påvisa, att växterna
upptogo oorganiska ämnen ur
marken, var det helt naturligt att
försök kom att utföras av olika
forskare för att klarlägga de
närmare omständigheterna vid
växternas näringsupptagande. Samtidigt
härmed inriktades också
verksamheten på att utröna vilka mängder
av olika gödselslag, som borde
tillföras för att kulturväxterna skulle
ge bästa möjliga avkastning. Dessa
gödslingsförsök anordnas antingen
som kärlförsök (ramförsök) eller
fältförsök (se dessa ord). Kl K.
Gödtyp, se Nötkreaturens exteriör.
Göl, se Mosse.
Göpa, benämning på lodjur.
Göteborgs diamant, se Päron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
