Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hårdsot - Hårdsvingel - Hårdvall - Hårdvete - Hårkärl - Hårlösa kalvar - Hårrem - Häckar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
718
Hårdsvingel — Häckar
följa med utsädet i jorden och
smitta groddplantorna så att de
framdeles bilda sotax. Bekämpas
genom betning (se Avsvampning).
Th. Lfs.
Hårdsvingel, se Svingel.
Hårdvall, se Äng.
Hårdvete, se Vete.
Hårkärl, se Blodomlopp med organ.
Hårlösa kalvar, se Letala anlag.
Hårrem, djurens hårbeklädnad,
indelas i täckhår, skyddshår, känselhår
och ullhår. De första utgöra den
egentliga hårfällen. Skyddshåren
äro pannlugg, man, svans och
hovskägg. Känselhåren sitta omkring
näsöppning och ögon. Ullhår ses
t. ex. på föl och på äldre
hästar, när det är mycket kallt. De
bilda då en tät fäll (se även Hår).
Dhl.
Häckar. Man plägar skilja mellan
skydds-, lä- och prydnadshäckar.
De förstnämnda avse att bereda
skydd dels mot vindar, dels mot
intrång av människor och djur. I
dessa häckar inläggas, efter hand
som de växa, taggtråd med ca 30
cm avstånd. En sådan häck blir
nästan ogenomtränglig. De
anläggas sålunda omkring trädgårdar,
fruktplantager o. dyl., men även
inuti trädgårdsanläggningar som
vindskydd för vissa odlingar. Till
detta slags häckar användas
företrädesvis barrväxter såsom vanlig
gran, tuja o. dyl. eller också med
tornar och taggar försedda
lövbärande buskar. Till läskydd
användes snabbväxande träd, t. ex.
pop-pelarter eller vindtåliga t. ex. oxel.
En läplantering i utsatt läge,
exempelvis vid västkusten, kan bestå av
flera rader. Ytterst vit gran,
därnäst poppel och längst in oxel.
Till prydnadshäckar kunna
praktiskt taget samtliga i trädgårdar
vanligen förekommande
trädarta-de växter användas. Vid
anlägg
ning av mycket låga
prydnadshäckar planteras understundom
fleråriga, örtartade växter. —
Häckplantering företages i väl
förberedd, ogräsfri jord, i Norrland
vanligen huvudsakligen om våren,
längre söderut antingen tidigt om
våren eller också sent om hösten.
Man bör i regel använda små
plantor, om häckarna skola bli riktigt
vackra. Plantorna böra även, om
man vill uppnå samma mål, sättas
tätt eller i fråga om lövbärande
växter med 15 å 20 cm avstånd
mellan plantorna. I fråga om
vanlig gran sättas 4 plantor per m.
Plantorna böra alltid sättas i
enkel rad.
Beskärningen måste göras med
kunskap och omdöme om
häcken skall bli vacker.
Lövbärande växter skola växa
alldeles orörda under första
sommaren. Under därpå följande vinter
skola de nedskäras omkring 6—
10 cm från marken. Försummas
denna första kraftiga nedskärning,
är det mycket svårt att få häcken
vacker. Följande vinter inskäras
de nya skotten på en tredjedel av
sin längd. Klippningen på sidorna
börjar nu med iakttagande av att
häcken blir bredare nedtill och
avsmalnande uppåt. Så fortsättes år
efter år. Allt emellanåt finner man
dock upptill breda häckar. Sådana
äro emellertid opraktiska i vårt
land, enär de lätt kunna vräkas
sönder av ovanpå desamma
hopade snömassor. När häckar av
lövbärande växter börja bli
skröpliga kunna de föryngras genom
nedskärning 20—30 cm från
marken. — Skötseln av granhäckar är
helt annorlunda. Plantorna i en
sådan böra lämnas alldeles orörda
ända tills de uppnått den för
häc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
