Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Härdning - Härmask - Härskande träd - Härskning - Härstamningsbevis - Härstamningslära - Hässja - Hässjestör - Hässelbrodd - Hästar - Hästarnas utfodring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Härmask — Hästarnas utfodring
723
300° C. S. k. seghärdning
användes bl. a. för fjäderstål. Stålet
an-löpes härvid efter härdningen till
500°—600° C, varvid det mesta av
hårdhetsökningen försvinner, men
stålet blir segt och
motståndskraftigt mot slagpåkänningar. H .G.
Härmask, se Tvåvingar.
Härskande träd eller bärande
stammar, se Skiktningsförmåga.
Härskning. Vid förvaring fördärvas
smöret småningom. Härvid är det
två olika processer som vanligen
försiggå samtidigt, av vilka den
ena förorsakar att smöret blir
tal-gigt och den andra att det
härsk-nar. Den talgiga smaken beror på
att oljesyrans glycerid, oleinet,
under solljusets aktiverande
inverkan oxideras av luftens syre.
Härskning åter beror på inverkan
av vissa mikroorganismer
(bakterier, jäst- och mögelsvampar), som
sönderdela smörets fettämnen i
glycerin och fria fettsyror.
Härskning i egentlig mening är en
genom mögelsvampar åstadkommen
bildning av metylketoner ur vissa
av fettvarorna. C. B-l.
Härstamningsbevis kallas en antavla
(se Släkttavlor), som utfärdas och
bestyrkes av innehavaren till den
besättning där ett djur fötts. Vid
köp av avelsdjur bör man alltid se
till att ett härstamningsbevis
åtföljer djuret. Rbg.
Härstamningslära, se
Descendensteo-‘ rin.
Hässja, se Bärgningsmetoder.
Hässjestör, se Krakstör.
Hässelbrodd fMilium effusum) är ett
vackert, högvuxet gräs med breda
djupgröna blad och små äggrunda
småax i stor gles vippa; det är i
torrt tillstånd välluktande
(”lukt-gräs”). Hässelbrodden växer i
glesa bestånd i mullrika lundar och
skogar allmänt över hela landet.
D. L.
Hästar, se Hästraser.
Hästarnas utfodring. Stråfoder utgör
hästarnas viktigaste fodermedel
även om hästar i strängt arbete
kräva avsevärda mängder
kraftfoder. Vid riklig utfodring med
saft-och kraftfoder kan stråfodergivan
nedbringas till ungefär 5 kg pei’
dag. I motsatt fall kan den stiga
till 10—15 kg. En normal giva
ligger vid 7—8 kg. Mycket stora
stråfodergivor göra hästarna tunga
och tröga.
Hästarna ha lågt äggvitebehov.
De böra därför utfodras med
gräsrikt hö medan den
värdefullare klövern gives åt
nötkreaturen.
Halmen tjänstgör mest som
fyll-nadsfoder. — Både foderrotfrukter
och även kokt potatis kunna
med stor fördel användas till
hästar. Vuxna djur kunna, sedan de
fått vänja sig, härav äta 15—20
kg per dag. Melass är tack
vare sin höga sockerhalt ett
lämpligt fodermedel för arbetshästar.
Djuren böra så småningom vänjas
vid melass. Större givor leda lätt
till diarré. Havre har av gammalt
varit hästarnas förnämsta
kraftfoder. Korn kan dock användas
med lika stor fördel. Även vetekli
är utmärkt. Om äggvitetillskott
någon gång skulle behövas kan
detta ges i form av baljväxtgröpe,
solros-, linfrö-, soja- eller
jordnötskakor. Hästarna böra ha
tillgång till koksalt. —
Arbetshästarna. Arbetshästarnas
foderbehov bestämmes av djurens
levande vikt och av hur strängt
arbete de ha att uträtta. Då det är
nästan omöjligt att i en siffra
ange hur strängt arbetet är och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
