Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hästarnas utfodring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
724
Hästarnas utfodring
sedan rätta utfodringen efter
denna siffra, är man i stor
utsträckning hänvisad till att pröva sig
fram. En god praktisk regel säger
att man skall fodra så att hästarna
ständigt äro i lämpligt hull, varken
för magra eller för feta. Med ögat
kan man i allmänhet avgöra om
hästen magrar eller ökar i hull.
Vissa normer för arbetshästarnas
utfodring ha dock uppställts. Även
om det är svårt att följa dessa i
detalj kunna de dock vara till
mycket god ledning vid utfodringens
planläggning. Här nedan återges
Nils Hanssons normer för
arbetshästarnas foderbehov per 100 kg
levande vikt. En grövre arbetshäst
kan beräknas väga omkring 700
kg, en lättare häst ungefär 500 kg.
Både större och mindre
kropps-vikter förekomma givetvis.
Ansträngningens grad [-Foderenheter-] {+Foderen- heter+} pr loo kg. Gram
smält-bar äggvita per foderenhet
Vila 0,9 75
Lindrigt arbete.... 1,25 72
Medelmåttigt arbete 1,50 70
Strängt „ 1,75 70
Mycket strängt ,, 2,00 70
Erfarenheten har visat att
äggvi-tegivan utan fara kan sänkas till
60—65 gram per foderenhet.
Alltför skrymmande foder gör hästen
trög och tung. Ju mera
ansträngande arbete hästen har, desto
mera koncentrerat skall fodret vara.
I allmänhet kan en häst förtära
omkring 2 kg torrsubstans per 100
kg levande vikt. Här nedan
återgivas några exempel på
foderstater :
Lättare arbetshäst Medeltung arbetshäst
vid lindrigt arbete vid medelmåttigt arbete
Tyngre arbetshäst
vid strängt arbete
Foderslag Kg
[-Foder-enheter-]
{+Foder-
enheter+}
Gram
äggvita
Timotejhö ....................... 3 1.20 90 4 1.63 120 6 2.40 180
Havrehalm........................ 4 1.00 40 4 1.00 40 2 0.50 20
Foderbetor (Barres) — — — — — — 15 1.70 60
Melass........................... — — — — — — 1 1.10 6
Gröpe (1/2 havre,
1/2 korn).. 4,5 4.10 330 7 6.37 515 7,25 6.6o 535
6.30 460 9.00 675 12,30 801
A v e 1 s d j u r. Under större delen
av året kan både hingsten och
stoet utfodras efter samma regler
som arbetshästarna. Under
be-täckningstiden måste dock hingsten
ha mera foder än eljest. Detta får
dock under inga förhållanden vara
skrymmande. En grovfodergiva på
5 kg gott hö, 6—8 kg morötter
samt hackelse efter behag är
lämpligt. Detta foder kompletteras
alltefter behovet med kraftfoder. I
allmänhet kan man räkna med ett
behov på 6 ä 10 kg, varav 1 å 2
utgöras av någon oljekaka, resten
av havregröpe. — Moderstona
måste under dräktighetstiden ha
ett fodertillskott för fostrets
uppbyggande. Efter mitten av
dräktigheten ökas utfodringen sålunda
med omkring 1 foderenhet. Detta
sker genom att kraftfodergivan
ökas medan grovfodret samtidigt
så småningom minskas något.
Högst 5—8 kg rotfrukter och 1 kg
melass givas. Under digivningen
måste stoet ha avsevärt mera
foder än de vanliga arbetshästarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
