Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hästarnas utfodring - Hästavel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hästavel
725
Man kan jämställa stoets
foderbehov med vad som gäller för
hästen i strängt arbete. Mängden
äggvita bör hållas vid 100—120 gr per
foderenhet. — Föl. Den
nyfödda fölungen bör, så snart han
kan stå på benen, få dia modern
och därefter så ofta han behagar.
Tages modern i arbete bör fölet till
en början få dia varannan timme.
Mellanrummen kunna sedan göras
längre. Redan vid några veckors
ålder bör fölet få tillfälle att
smaka på fast foder såsom
havregrö-pe, vetekli, linfrömjöl och fint hö.
— Awänjningen kan ske vid
omkring 4 månaders ålder. Efter
denna bör fölet få ett lättsmält foder
rikt på äggvita och mineralämnen.
Höet är det viktigaste
fodermedlet. Alltefter höets beskaffenhet
kräves större eller mindre tillskott
av kraftfoder. — Unghästa
r-n a. Foderbehovet för unghästar
bestämmes huvudsakligen av deras
ålder och levande vikt. I
genomsnitt kan man räkna med följande
behov:
Unghästens vikt, kg Foderenheter per djur och dag Gram smältbar äggvita per foderenhet
250—300 5,8 112
300—350 6,3 110
350—400 6,8 110
400—450 7,0 105
450—500 7,8 100
500—550 7,3 100
Se även artikeln
Mineralämnesbe-hov. Rbg.
Hästavel. Som tamt husdjur tyckes
hästen ha kommit till användning
under bronsåldern. Den inhemska
hästen var liten till växten och
passade ej så väl till krigsbruk.
Detta var en av anledningarna till
att man började intressera sig för
införsel av större och mera
värdefulla utländska hästslag. Från
Gustaf Wasas tid känner man
säkert till sådan införsel. Den har
sedan fortsatt i olika takt under
alla följande århundraden. Efter
hand har införseln blivit mera
planmässig och inriktad på att
skaffa fram hästtyper passande för
olika ändamål. I våra dagar är det
jordbrukets arbetshäst som
upptager det utan jämförelse största
intresset. Året 1946 funnos knappt
593.000 hästar i Sverige. — För en
framgångsrik och lönande hästavel
krävas goda
avsättningsmöjligheter, gott djurmaterial och
möjligheter till billig och hälsosam
uppfödning av unghästarna. Den
tidigare i ganska stor utsträckning
bedrivna uppfödningen av remonter
börjar bli ekonomiskt alltmera
osäker sedan försvarets efterfrågan
på ridhästar minskats.
Huvudvikten får därför läggas på
arbetshästarna. Den utbredda
användningen av traktorer för tyngre
jordbearbetning samt de stigande
arbetslönerna ha tillsammans
medfört ökat intresse för lättrörliga
icke fullt så tunga arbetshästar. —
Urvalet av avelsdjur bör göras med
största omsorg. Glädjande nog
börjar intresset vakna för att även
beträffande arbetshästar låta
djurens prestationsförmåga vid
arbetsprov vara medbestämmande
vid bedömandet av avelsvärdet. —
Tillgång på goda mineralrika
beten på höglänt mark samt
gott hö är en värdefull
förutsättning för hästuppfödning.
Innan hingsten eller stoet användes
till avel skall djuret vara väl
utvecklat. För de kallblodiga raserna
(se Hästraser) gäller den allmänna
regeln att betäckning kan ske vid
3 års ålder. Varmbloden bör vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
