- Project Runeberg -  Nya Lantmannens Bok /
769

(1949) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hönshus - Hönshök - Hönskolera - Hönskvalster - Hönslöss - Hönsparalysi - Hönspest - Hönsraser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hönshök — Hönsraser

769

Typritning till värpreden,
kontrollvärp-reden och spillbord med sittstänger.

49 — Nya Lantmannens bok.

kor som falla ned bakom hönan
när hon stiger in i värpredet. Man
får räkna att ett värprede kräves
för var 5:e eller var 6:e höna.
Figurerna härintill visa exempel på
värpreden. — Sittstängerna
placeras bäst över ett spillbord som
samlar upp gödseln. Mellan bordet och
stängerna spännes ett nät som
hindrar hönsen från att sprätta i
spillningen. Tre jämnlöpande
stänger kunna placeras över ett
och samma bord. Arbetet
underlättas om stänger och nät fästas
på samma stativ som ordnas så att
det hela kan fällas upp då
spillningen skall avlägsnas från bordet.
För varje höna kräves 15—20 cm
sittstång. Figuren nedtill till
vänster visar ett exempel på spillbord
med sittstänger. Beträffande
foderautomater, se det ordet. Rbg.

Hönshök, benämning på duvhök.
Hönskolera, se Hönssjukdomar.
Hönskvalster, fågelkvalster, se
Kval-ster.

Hönslöss, se Hönssjukdomar.
Hönsparalysi, se Hönssjukdomar.
Hönspest, se Hönssjukdomar.

Hönsraser. De tama hönsen anses
härstamma från Bankivahönan,
som förekommer vild i Asien.
Omkring 1400 före Kristi födelse
funnos tama höns i Kina. Några
hundra år därefter hade de införts
till Europa. Numera finnas en
mängd olika hönsraser, som
vanligen indelas i grupper efter sitt
geografiska ursprung. Se
färgplansch vid artikeln
Fjäderfäskötsel i Band I. — Asiatiska
hönsraser. De hos oss mest
kända bland dessa äro: Brahma
eller Brahmaputra, en stor, tung
ras, som härstammar från Kina;
tuppen väger 4,5—5 kg och hönan
3,5—4 kg. Flera färgvarieteter
finnas. Rasen utmärkes genom sin
ärtkam och sina befjädrade ben.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 22:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyalantman/0801.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free