Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hönssjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
774
Hönssjukdomar
na utsöndra bakterier, varigenom
andra höns kunna nedsmittas.
Sjukdomstecken hos äldre djur äro
slöhet och diarré. Långt viktigare
än detta nedsmittande av äldre
djur är dock att smittbärarna,
vilka för övrigt i regel bli dåliga
värphönor, kunna överföra
hönsty-fusbakterier till äggen. Cirkeln är
då sluten och en ny generation har
fått sjukdomen. Någon behandling
i syfte att bota sjuka djur
användes inte, utan de åtgärder som
vidtagas gå ut på att med stöd av
gällande författningar uppspåra och
utrota förefintliga smittkällor. Det
bör härvid påpekas, att ett
synnerligen viktigt led i sjukdomens
bekämpande är
blodprovsunder-sökning enligt ’den s. k.
agglutina-tionsmetoden. Man bör inte köpa
avelsägg, kycklingar eller vuxna
höns med mindre man vet, att
säljarens hela besättning blivit
undersökt på detta sätt och visat sig
vara fri från hönstyfus. — Det
finns en del andra
paratyfussjuk-domar hos höns, som äro
hönstyfu-sen synnerligen lika och vid vilka
smittämnet i en del fall även kan
angripa människan, t. ex. efter
förtäring av smittade ägg. —
Hönslamhet är en sjukdom som oftast
angriper hönsen under den första
sommaren och hösten. Sjukdomen
kallas också hönsförlamning,
höns-paralysi eller neurolymfomatos. De
mest karakteristiska symtomen vid
denna äro att djuren börja halta
på ena eller båda benen eller att
ena eller båda vingarna börja
släpa något. Djuren bli snart magra
och bleka och förlamningen griper
allt mer omkring sig, så att djuren
till sist äro oförmögna att röra sig.
Ibland lokalisera sig
förändringarna till ögonen, varvid pupillen blir
oregelbundet formad och
regnbågs-hinnan kan få en abnorm färg. Det
händer också att sjukdomen har
sitt säte i hjärnan, ryggmärgen
eller andra organ. Symtomen kunna
då vara ganska växlande.
Sjukdomen orsakas av ett virus, dvs. ett
smittämne, som har mindre
storlek än bakterierna och som även i
fråga om vissa andra egenskaper
avviker från dessa. Det förefaller
som om även ärftliga faktorer och
utfodringsförhållandena skulle ha
stor betydelse för uppkomsten av
hönslamhet.
I besättningar där hönslamhet
vunnit insteg, bör veterinär
sakkunskap snarast anlitas i
och för korrigering av
foderstaten.
Oriktigt sammansatt foder kan lätt
medföra att praktiskt taget alla
årskycklingarna duka under i
hönslamhet. Redan angripna djur
böra slaktas. Avelsägg böra inte
tagas från kullar inom vilka
hönslamheten uppträtt. Köp av
avelsägg, kycklingar och vuxna djur bör
endast ske från besättningar, där
hönslamhet inte förekommer. —
Leukos, även kallad vitblodsjuka
eller leukemi, är en sjukdom, som
har vissa beröringspunkter med
Till vänster lever och mjälte från höna
med höggradiga leukosförändringar, till
höger från frisk höna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
