Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordarter - Jordartskännedom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
856
J ordartskännedom
som är mycket värdefull, bl. a. som
näringskälla för
mikroorganismerna i marken. På lerjordar skapar
mullen dessutom en mera lucker
struktur, på sandjordar återigen
ökar den sammanhanget och den
vattenhållande förmågan. Genom
sin kolloidala karaktär förbättrar
mullen även näringshushållningen,
vilket är av stor betydelse särskilt
på sådana jordar, som äro
lerfattiga (se Markkolloider). Vid
bedömning av en matjord måste man
därför taga stor hänsyn även till
mullhalten. Denna brukar angivas
därigenom att jordarten inordnas i
någon av följande
mullhaltsklas-ser:
Mullhalt
efter vikt
Under 2 % mullfattig
ca 2—3 % något mullhaltig
ca 3—6 % måttligt mullhaltig
ca 6—12 % mullrik
ca 12—20 % mycket mullrik
ca 20—40 % mineralblandade
mulljordar t. ex.
sandiga eller leriga
mulljordar
över 40 % rena mulljordar
När mullhalten är över 15 å 20 %,
sätter den så starkt sin prägel på
jordarten, att denna kallas
mull-jord. I vått tillstånd ha de mullrika
jordarna svart färg, de måttligt
mullhaltiga äro mörkgrå. Hög
ler-halt försvagar dock humusfärgen.
I Norrland äro de flesta jordar
mullrika. I södra delarna av landet,
där klimatet gynnat
humussönder-delningen, äro åkerjordarna i regel
måttligt eller blott något
mullhaltiga. Mullrika jordar träffar man
där vanligen blott på marker med
mycket hög lerhalt samt i sänkor,
där riklig vattentillgång minskat
lufttillträdet och därigenom
hämmat förmultningen (se Jordmån).
— I ännu varmare klimatområden
är jordarnas mullhalt vanligen
lägre. Där kallas en sandjord
mullrik redan vid blott 5 % mullhalt.
P. E.
Jordartskännedom. För att erhålla
bästa möjliga resultat av
jordbruksdriften krävas grundliga
kunskaper om jorden. Genom studier
och övningar i jordartsbestämning
i fält samt genom
jordartstäv-lingar får man snart klar blick för
jordarter och större intresse för
att studera de olika jordarternas
säregenskaper. (Se Jordarter).
Dessa lärdomar tillämpade i
praktiken kan medföra både minskade
utgifter och ökade inkomster. Det
lönar sig därför bra att bättre
lära känna sin jord.
Praktisk
jordarts-indelning.
När man i fält skall bedöma en
jords sammansättning
(jordarts-bedömning), är det alltid lättast
att först bedöma alven.
Matjordens mullhalt inverkar
nämligen så förändrande på jordens
utseende, att det är svårare att
direkt bedöma matjordens
sammansättning. Om man först
bedömer alven, så har man denna som
ledning vid bedömandet av
matjorden. På lerjordar är matjorden
ofta grovkornigare än alven,
medan matjorden på sandjordar ofta
är finkornigare än alven. I. A 1
v-jordarna indelas i: A.
Sorterade mineraljordar. 1. Ler fria
mineraljordar (lerhalt under 2 %),
som benämnas: Block, sten, grus,
sand, grovmo och finmo allt efter
partikelstorleken. 2. Svagt leriga
mineraljordar (lerhalt 2—5 %),
som benämnas: Svagt lerig sand,
svagt lerig mo, mjäla. 3. Leriga
jordar (lerhalt 5—15 %), som
benämnas: Lerig sand, lerig mo och
lerig mjäla. 4. Lättleror (lerhalt 15
—25 %), som benämnas: Sandig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
