Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordartskännedom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordartskännedom
857
lättlera (sandlera), moig lättlera
(molera) och mjälig lättlera
(mjäl-lera). Finmolerorna och
mjälleror-na äro mycket benägna för
upp-frysning, flytning och
skorpbild-ning. Lättlerorna äro ljusgrå och
benämnes ofta ”björklera”,
”skogs-lera” eller ”backlera” . 5.
Plastiska leror (lerhalt över 25 %),
som benämnas: Mellanlera, lättare
och styvare, tydlig inblandning av
mo och mjäla, tämligen ljust grå
färg. Styv lera, grå-brungrå färg.
Mycket styv lera, mörkt
grå—gråbrun färg, i fuktigt tillstånd
mycket seg. B. Mor än jordar eller
osorterade mineraljordar. 1. Svagt
leriga moränjordar (lerhalt 2—5 %),
som benämnas: Morängrus,
moränsand och moränmo. 2. Leriga
moränjordar (lerhalt 5—15 %), som
benämnas: Lerig moränsand och
lerig moränmo. 3. Moränlättleror
(lerhalt 15—25 %), som
benämnas: Sandig moränlättlera och
moig moränlättlera. 4. Plastiska
moränleror (lerhalt över 25 %),
som benämnas: Moränmellanleror
(lättare och styvare) och styv
moränlera. Den viktigaste skillnaden
mellan sorterade och osorterade
mineraljordar är, att
mineralmaterialet i de sorterade jordarna är
mera enhetligt, i de osorterade
mera blandat och sammansatt av
mycket olika partikelstorlekar. Vid
utrullningsprovet t. ex. (jämför
nedan) får man alltid sandkorn i
”tråden”, då det gäller osorterade
jordar eller moränjordar. C.
Gytt-jejordar. Halten gyttja i en jord
är vansklig att avgöra. Den rena
gyttjan är grön eller brun till
färgen samt kännes lätt i handen (låg
volymvikt). Inslag av gyttja i en
jord ger därför denna en grön eller
grågrönbrun färgton och en lägre
volym vikt. Vid torkning spricka
gyttjejordarna lätt sönder i
små-tärningar, som skimra i grön eller
brun färg; den förra färgen
kommer av klorofyll från de alger,
varav gyttjan bildats, den senare
färgen kommer av utfällt järn.
Gyttjejordarna benämnas efter
fallande lerhalt och stigande
gytt-jehalt sålunda: Gyttjelera (gyttjig
lera), lergyttja (lerig gyttja) och
gyttja (utan nämnvärt lerinslag).
Gyttjan klibbar ej vid fingrarna,
vilket däremot lergyttjan och
gyttjeleran liksom leran gör i
fuktigt tillstånd. D. Dyjord. Ren
dyjord förekommer sällan. Dyig lera
eller dyig sand förekommer ofta
som ett smalt stråk längs bäckarna
men intar inga större arealer. Den
dyiga leran har mörkgrå—svart
färg i både matjord och alv och
kallas vanligen för ”djup matjord”.
”Dyjord” på lokalspråket är
vanligen detsamma som kärrtorvmull
eller mosstorvmull, jämför nedan.
E. Torvjord. 1. Kärrtorvjord, som
bildats genom igenväxning av
starrkärr, lövkärr m. fl. sorters
kärr. 2. Mosstorvjord, som bildats
av olika slags vitmossor. Då
torvjordarna äro väl förmultnade
kallas de kärrtorvmull eller
mosstorvmull. — II. Matjordarna
indelas dels efter halten mull och dels
efter den ingående mineraljordens
sammansättning (jfr I A och B).
M ullhalten i matjordarna indelas i:
1. Mull fattig, mindre än 2 % mull,
matjorden har ljusgrå färg, vanlig
å torra grus- och sandjordar (t. ex.
flygsand) samt även å de sämsta
lerknölarna. 2. Något mullhaltig,
2—3 % mull, matjorden har grå
färg. Vanligt förekommande
mull-halt på sandjordar och högre
belägna lerjordar. 3. Måttligt
mullhaltig, 3—6 % mull, matjorden har
mörkgrå färg. Vanligt
förekommande mullhalt på de bästa
sandjordarna och på
lerjordsslutt-ningar. 4. Mullrik, 6—12 % mull,
gråsvart färg. Vanlig å de lägre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
