Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruk, Sveriges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordbruk, Sveriges
869
åkern till vall samt 40 % till
spannmål. Endast 5 % låg som träda.
Bland andra grödor lägger man
märke till den kraftiga ökningen
i odlingen av foderrotfrukter och
sockerbetor. Omkring 1870 odlades
dessa rotfrukter endast på ungefär
10.000 hektar. Vid sekelskiftet
hade arealen ökats till omkring
50.000 hektar för att 1941—1945
uppgå till 120.000 hektar.
Sockerbetsodlingen har ökat så gott som
oavbrutet medan foderrotfrukterna
nådde sin största utbredning under
1920-talet. Sedan dess ha de
minskat med omkring 25 proc.
Förklaringen härtill lär ligga i
svårigheten att till överkomligt pris få
tillräcklig arbetskraft för
rotfrukternas skötsel. — Bland
brödsädes-slagen dominerade länge
höstrågen. Omkring 1870 var arealen av
höstråg 6 å 7 gånger så stor som
av höstvete. Under femårsperioden
1931—1935 översteg
höstvetearea-len för första gången arealen av
höstråg. Under och efter första
världskriget gjorde
vårveteodlingen sitt genombrott. 1911—15
odlades detta sädesslag på 7.000
hek
tar, 1941—1945 var arealen i det
närmaste 102.000 hektar. Havren
har varit vårt mest odlade
sädesslag så långt tillbaka i tiden som
statistiken sträcker sig. Odlingen
av korn och trindsäd har sedan
1860-talet minskats med omkring
hälften. Under andra världskriget
har en viss odling av olje- och
spå-nadsväxter trängt fram. — Under
årens lopp ha icke endast de olika
grödornas areal utan även
skördarna per ha undergått betydande
förändringar.
Genom att skapa
förutsättningar för en utomordentlig
stegring av hektarskördarna har
jordbruksvetenskapen firat
stora triumfer.
På 1500-talet kunde man räkna
med en kärnavkastning för säden
på ungefär 7—8 dt per hektar.
Sedan dess har utvecklingen tagit
jättesteg framåt. Tab. 2 visar hur
skörden per ha av våra viktigaste
grödor stegrats från 1860-talet och
fram till våra dagar.
Tab. 2.
Skörd i dt per hektar åren 1866—1946.
Höstvete Vårvete Höstråg Korn Havre Blandsäd Ärter Potatis Isockerbetor I
Foderrotfrukter Vallhö
1866/70 13,3 11,6 12,9 12,2 12,0 12,8 10,8 74 C >6 27
1876/80 13,3 14,3 13,6 14,5 13,3 14,1 14,3 77 105 30
1886/90 15,0 13,6 14,4 15,0 12,9 14,9 14,8 80 179 25
1896/1900 18,3 14,3 14,8 14,4 12,8 15,5 15,5 77 265 163 30
1906/10 21,1 16,3 15,6 16,9 15,3 19,0 18,1 102 293 317 35
1916/20 18,5 11,5 14,1 15,4 13,6 16,0 13,8 115 252 321 29
1926/30 22,1 16,6 16,4 18,2 16,8 19,9 14,2 115 283 340 38
1936/40 22,8 18,1 18,4 20,5 18,3 21,4 15,1 145 361 383 34
1946 24,7 17,4 18,6 20,4 14,7 18,6 14,0 136 324 326 40
Under de år som tabellen omspän-
åkerjorden stegrats med i genom-
ner har avkastningen i
skördeen-heter per ha från den svenska
snitt ungefär 77 %. Detta skulle
vid 1946 års prisnivå och åkerareal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
