Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruksreformen av år 1947
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J ordbruksref ormen
885
rena jordbruket kunna lämna
ägaren full bärgning. Som
ofullständiga brukningsdelar räknas
bestående småbruk och
övergångsjord-jordbruk. Bestående småbruk
kallas brukningsdelar där arbete
utanför den egna fastigheten står till
buds i sådan omfattning att
inkomsten därav tillsamman med den
egna fastighetens avkastning ger
full bärgning. Fastighetens andel i
denna bärgning kan givetvis växla
i hög grad. Med stödjordbruk
menas ett bestående småbruk, där
brukaren måste hämta sin
huvudsakliga försörjning genom arbete
utanför fastigheten.
Övergångs-jordbruk är beteckningen på
ofullständiga jordbruk vid vilka
tillräcklig tillgång på
förtjänstmöjligheter utanför den egna fastigheten
ej finns. Dessa jordbruk, som ligga
inom storleksgruppen 2—10 ha,
måste därför i regel omskapas.
Detta kan ske på så sätt att
arealen ökas genom tillägg av jord från
angränsande fastigheter eller
genom att övergångsjordbruket
läg-ges ned och dess jord överföres till
andra brukningsdelar eller kanske
skogsplanteras. — R a t i o n a 1
i-seringsåtgärderna. Som
redan framhållits vill man stärka
jordbrukets ekonomiska ställning
genom att rationalisera
jordbruket självt och genom att reglera
prisnivån.
Rationaliseringsåtgär-derna ha uppdelats i tre grupper:
1) Yttre rationalisering som avser
att skapa brukningsdelar, vilkas
storlek lämpar sig för rationell
drift och som ha lämplig
arron-dering och ägosammansättning.
Egentligen måste det alltså vara
övergångsjordbruken som komma
att bli föremål för den yttre
rationaliseringen. Angränsande
större fastigheter kunna dock
komma att beröras i samband med
ägobyte eller genom att de berövas
jord, avsedd att läggas till
övergångsjordbruken. 2) Inre
rationalisering som avser varaktig
förbättring av jord eller byggnader på en
brukningsdel utan att dennas
gränser förändras. 3) Rationalisering
av driftsförhållandena, varmed
avses förbättring av den löpande
jordbruksdriften, t. ex. höjande av
växtodlingens och
husdjurssköt-selns alstringsförmåga samt
förbättring av arbetseffektiviteten.
Staten och den yttre
rationaliseringen. I den yttre
rationaliseringen kommer staten att starkt
ingripa. De tilltänkta statliga
åtgärderna äro av fyra slag, nämligen:
Låne- och bidragsverksamhet.
Staten skall lämna lånegaranti för att
underlätta jordförvärv. Om den
förvärvade marken betingar högre
pris än den är värd ur köparens
synpunkt skall denne kunna få ett
statligt bidrag lika stort som
överpriset (se Statens låne- och
bidragsverksamhet). Aktiv
inköps-politik. Om en salubjuden
fastighet är lämplig för fördelning på
två eller flera angränsande
brukningsdelar ha de statliga organen
möjlighet att köpa fastigheten för
att sedan på lämpligt sätt dela upp
den. Förköpsrätt. Genom att en
allmän förköpsrätt införts har
staten fått rätt att för
rationalise-ringsändamål övertaga en
fastighet till det pris som avtalats med
annan köpare. Förköpsrätten
omfattar både fullständiga och
ofullständiga brukningsdelar. Den skall
dock i huvudsak endast tillämpas
för komplettering av ofullständiga
jordbruk. Vid försäljning av
fastighet till make, barn och
adoptivbarn eller deras avkomlingar eller
till syskon och syskonbarn gäller
ej statens förköpsrätt.
Expropriation. Som förstärkning vid den
aktiva inköpspolitiken kan
expropriation komma i fråga. Expropriatio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
