Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalkbehov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
916
Kalkbehov
stubb, växtrötter och gödsel, kunna
omsättas till växtnäring. Då de
bakterier, som ombestyra denna
förmultningsprocess i jorden,
trivas bäst i kalkrik jord,
understryker detta kalkens stora betydelse
för växtodlingen. Vidare är det
klarlagt, att de betydelsefulla
balj-växtbakterierna, som ge
baljväx-terna förmågan att upptaga kväve
ur luften, trivas bäst på kalkrika
jordar. Även de flesta
kulturväxterna föredraga jord med god
kalk-halt. Mest fordrande i det
avseendet äro humleluzern, blåluzern,
sockerbetor och korn. Potatis,
havre och råg äro däremot exempel
på växter, som ha mindre
fordringar på kalk i jorden. Kalkens
stora betydelse för växtodlingen
har sedan länge aktualiserat
frågan om bästa sättet att fastställa
en jords kalktillstånd och i
samband därmed kalkbehovet. En viss
vägledning i denna fråga kan
erhållas genom att studera de odlade
växternas trivsel och ogräsflorans
sammansättning. Trivas sådana
växter som luzern, betor och korn
bra på den ifrågavarande jorden,
är det säkert intet fel på jordens
kalktillstånd. Karakteriseras
ogräs-floran av sådana ogräs, som
benämnes kalkälskande, t. ex.
ären-pris, jordrök och åkervinda, tyder
även detta på att kalktillståndet i
jorden är gott. Består däremot
ogräsfloran av s. k. kalkskyende
ogräs, t. ex. rödsyra, spergel,
kna-vel, gullkrage och styvmorsviol, då
har man skäl misstänka, att
kalkbrist föreligger. Den säkraste
upplysningen om kalktillståndet
erhål-les emellertid om jordprov uttagas
och underkastas analys vid kemisk
undersökningsanstalt. För
fast-marksjordarnas vidkommande är
det därvid tillräckligt att fastställa
reaktionstalet, det s. k. pH-värdet.
Sambandet mellan reaktionstal och
kalktillstånd på fastmarksjordar
framgår av följande tabell:
Reaktionstal
< 5,0 Mycket starkt kalkbehov
5,1—5,5 Starkt kalkbehov
5,6—6,0 Måttligt kalkbehov
6,1—6,5 Svagt kalkbehov
6,6—7,0 I allmänhet inget
kalkbehov
7,1—7,5 (och däröver). Inget
kalkbehov
Mull- och torvjordar anses ha
tillfredsställande kalktillstånd, om
pH-värdet är 6,0 eller större. Är
däremot pH-värdet mindre än 6,0,
kan kalktillståndet på dessa jordar
först avgöras efter bestämning av
den totala kalk-(CaO)-halten i
matjordslagret. Överstiger denna 7
ton pr ha erfordras i regel ingen
kalkning. Uppgår kalkhalten till
4—7 ton är kalkbehovet ovisst,
varför det kan vara klokt att en
gång i växtföljden underhållskalka
med ca 1,5 ton pr ha. På mull- och
torvjordar med lägre total kalkhalt
än 4 ton behövs förutom nämnda
underhållskalkning även en
grund-kalkning med 2—3 ton kalk (CaO)
pr ha. På en del gyttjor och
gytt-jeblandade jordar, som innehålla
svavelföreningar, bedömes
kalktillståndet vid pH-värden under 6,0
med ledning av skillnaden mellan
den totala kalk-(CaO)-halten och
den mängd kalk, som åtgår för att
neutralisera den mot
svavelföreningarna svarande svavelsyran.
Uppgår kalköverskottet till över 7
ton behövs i regel ingen kalkning.
Vid ett kalköverskott mellan 4—7
ton pr ha kan det vara lämpligt
att en gång i växtföljden
underhållskalka med ca 1,5 ton CaO pr
ha. Uppgår kalköverskottet bara
till 3 eller 2 ton erfordras dessutom
en grundkalkning med intill 4 ton
CaO pr ha. Vid dylikt lågt
kalköverskott och alldeles särskilt när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
