Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalkbehov - Kalkben - Kalkbrukslån, Statens - Kalkfärg - Kalkgyttja - Kalkjord - Kalkkväve - Kalkmesa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kalkben — Kalkmesa
917
detta endast uppgår till 1 ton eller
rentav är negativt bör man
beträffande jordens behandling rådfråga
hushållningssällskapets
jordbrukskonsulenter. Dylika
jordundersökningar för att fastställa
kulturjordarnas kalktillstånd utföres dels
vid Statens lantbrukskemiska
kontrollanstalt, Stockholm 6, dels vid
de i olika delar av landet
förekommande kemiska stationerna. Den
sakkunskap som här finnes till
jordbrukarnas förfogande, bör i
största möjliga utsträckning
utnyttjas. Ett rationellt fyllande av
jordarnas kalkbehov är av stor
ekonomisk betydelse. En brett
upplagd finsk undersökning visar, att
1 kg ren kalk (CaO) lämnat en
total skördeökning på 2 fe. Vid
Lanna försöksgård i
Västergötland har 1 kg ren kalk givit minst
1 fe. Om 1 kg CaO värderas till
5 öre och 1 fe till 20 öre har vinst
i finska försök blivit 800 % och i
Lannaförsöken 400 %. G. S.
Man skall inte bara kalka utan
även gödsla. Med gödsel
tillföres jorden den växtnäring
som för tillfället saknas. Genom
kalken lösgöres och fasthålles
växtnäringen i jorden på
sådant sätt att växternas tillgång
på lättillgänglig näring säkras
för längre tid framåt.
Kalkben, se Hönssjukdomar och
Fotskabb.
Kalkbrukslån, Statens, se Statens
låne- och bidragsverksamhet.
Kalkfärg beredes av släckt kalk
ut-rörd med vatten till kalkmjöl eller
kalkvälling. Härtill kan också
sättas något färgstoff (se Målning).
Kalkgyttja, se Organogena jordarter
och Lösa avlagringar.
Kalkjord, se Märgel.
Kalkkväve innehåller förutom kväve
även kalk och kol. Dess kemiska
benämning är kalciumcyanamid
(CaNCN). Till färgen är kalkkväve
gråsvart och saluföres f. n. (1949)
med en kvävehalt av 18 %. När
kalkkvävet framställes finmales
slutprodukten till ett stoftfint
pulver. För att motverka damning
efterbehandlas detta med något
vatten och olja varvid s. k.
oljebe-handlat kalkkväve erhålles. Under
krigsåren har någon svensk
tillverkning av kornat kalkkväve ej
kunnat ske. Den kornade
produkten som innehåller 16 % kväve
kommer åter att framställas. —
Förutom kväve finns i kalkkväve
60 % CaO varav något ”fri kalk”
(se Kalk). Därigenom kan
kalkkväve under vissa förhållanden
upptaga fuktighet ur luften
varigenom volymökning inträder.
Kalkkväve förskjuter markreaktionen i
basisk riktning. Det är relativt
svårlösligt i vatten. För att kunna
upptagas av växterna måste
kalkkväve i marken omvandlas till
am-moniumkarbonat och salpeter.
Denna omvandling som sker under
medverkan av i marken befintliga
bakterier kommer dock fort igång
under härför gynnsamma
förhållanden: ler- och mullrika jordar,
god markfuktighet och hög
marktemperatur. Eftersom kalkkväve
måste undergå vissa omvandlingar
i marken innan det kan upptagas
av växterna har kalkkvävet en
långsam och över en längre tid
utsträckt verkan (se vidare
Kvävegödselmedel). G. S.
Kalkmesa erhålles som
avfallspro-dukt från sulfat-cellulosafabriker
och innehåller ca 50 % vatten.
Stundom finns i kalkmesan
växt-skadliga ämnen som kunna
oskadliggöras om kalkmesan får ligga
ute i smala strängar över en
vinter. Saknar man kännedom om
detta kalkslags beskaffenhet bör
man genom analys förvissa sig om
vad den innehåller. G. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
