Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalkmjölk - Kalkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
918
Kalkmjölk — Kalkning
Kalkmjölk eller kalkvälling användes
med fördel för desinfektion och
färgning av tak och väggar i
djurstallar. Mjölken eller vällingen
be-redes av nysläckt kalk som röres
ut i vatten. Den bör användas
varm samt sprutas eller strykas på
väggarna. Vid sommarens
storrengöring är det lämpligt att för
desinfektion bestryka båspallar och
gödselrännor med ett tjockt lager
av kalkvälling. Rbg.
Kalkning. Då man fått visshet om att
jorden är kalkbehövande (se
Kalkbehov, Markkartering och
Göds-lingsförsök) inställes sig frågan
när kalkningen skall utföras. Under
rådande förhållanden med brist på
arbetskraft bör särskilt observeras
att kalkning icke nödvändigtvis
måste ske under den arbetsbråda
tiden av själva vår- och
höstsäsongerna. Kalkning kan nämligen
ske när som helst, bara detta
viktiga arbete utföres med nödig
omsorg. Sålunda bör kalken spridas
mycket jämnt och i form av ett
ytterst fint pulver samt på öppen
jord väl nedbrukas. Man bör
naturligtvis inte sprida kalken under
storm- och ovädersdagar.
Dessutom bör man undvika sådan
tidpunkt, att risk för urlakning eller
bortsköljning föreligger. På
ler-och mossjordar kan kalkning ske
på hösten och även på barmark
under vintern. På lättare jordar,
där man alltid måste räkna med
risk för urlakning, bör vårkalkning
föredragas framför höstkalkning.
Sen vårkalkning synes ej inverka
menligt på en vårsådd grödas
gro-ningsbetingelser. Ifråga om
betesmarker är det lämpligare att sprida
kalken på hösten. Där helträda
förekommer, är denna en lämplig
plats för kalkning. En annan fråga
är att välja kalkslag. Som regel
gäller att man bör köpa den
kalk
sort som ställer sig billigast pr kg
ren kalk (Ca) hemma på gården.
Kalkens värde i de olika
kalkslagen är pr kg kalk (CaO) räknat
detsamma. Ett ton bränd kalk
innehållande 75 % Ca ( = 750 kg CaO)
anses ha samma kalkverkan som
1.580 kg kalkstensmjöl med 47,5 %
CaO ( = 750 kg CaO). En viss
skillnad föreligger dock i kalkverkan,
då den brända kalken verkar
snabbare. Av denna anledning brukar
bränd kalk anses lämpligare på
lerjordar, särskilt om de äro styva,
under att kalkstensmjölet på grund
av sin milda verkan föredrages på
lättare, mullfattiga jordar och vid
kalkning av betes- och
slåtterval-lar.
1.000 kg ren kalk (CaO) =
2.200 kg kalkstensmjöl med 45 % CaO
2.000 kg kalkstensmjöl med 50 % CaO
1.330 kg bränd kalk med 75 % CaO
1.250 kg bränd kalk med 80 % CaO
1.175 kg bränd kalk med 85 % CaO
1.110 kg bränd kalk med 90 % CaO
Kalkmängden, som skall tillföras,
bestämmes i första hand av
jordslaget, i andra hand av jordens
kalktillstånd. Regeln här är, att ju
styvare lerjord och ju högre
mull-halten är, desto mer kalk tål och
behöver jorden. Behovets växlingar
framgå ur följande tabell:
Kg ren kalk (CaO) som åtgår för
att höja reaktionstalet en enhet
[-Mull-fattig
Mull-haltig
Mullrik-]
{+Mull-
fattig
Mull-
haltig
Mull-
rik+}
Sand ............. 350 700 1.400
Mo ............... 700 1.050 1.750
Lättlera .... 1.050 1.750 2.450
Mellanlera . . 1.750 2.450 3.150
Styv lera . . 2.450 3.150 3.850
Det är av mycket stor betydelse,
att största hänsyn tages till
jordarten vid kalkmängdens
fastställande. Erfarenheten har nämligen
visat, att hur nyttig kalktillförsel
än är på kalkfattiga jordar, kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
