Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalktvål - Kalkvälling - Kalkylering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kalkvälling — Kalkylering
923
fång. Tvätt bör därför ske i
vatten som är möjligast fritt från
kalksalter (mjukt vatten). Enbart
i vårt land beräknas förluster och
skada på grund av
kalktvålsbild-ning årligen uppgå till miljontals
kronor. F.
Kalkvälling, se Kalkmjölk.
Kalkylering. En företagare måste
alltid sträva efter att inrätta sitt
företag så att det ger honom största
möjliga vinst. Detta mål kan
knappast nås utan att han så gott sig
göra låter försöker att i kalkyler
räknemässigt fastslå det
ekonomiska resultatet vid olika sätt för
driftens organisation, för att sedan
utvälja det sätt som lovar honom
det bästa utbytet. För att
kontrollera huruvida en på detta sätt
utvald driftsform verkligen
motsvarar de förväntningar man ställt på
densamma böra kontrollerande
kalkyler utföras i efterhand. Som
underlag för varje slag av kalkyler
fordras sifferuppgifter av olika
slag. På säkraste grunden står vid
kalkylering den som genom
systematisk bokföring under en följd av
år insamlat uppgifter om det
tekniska och ekonomiska resultatet av
driften på den egna gården. Med
tekniskt resultat förstås då sådana
saker som mjölkavkastningen per
ko eller tillväxten per gris jämfört
med djurens förbrukning av olika
slags fodermedel, uppnådd
skörde-avkastning jämförd med tillförd
mängd gödsel av olika slag,
antalet förbrukade mans-, häst- och
traktortimmar för olika grödor
■osv. Bokföringens ursprungliga
uppgift är ju att ge upplysning om
företagets ekonomiska resultat.
Den som vill skaffa underlag för
driftskalkyler bör dock lägga stor
vikt vid att i böckerna icke blott
anteckna sina penningaffärer utan
även i största utsträckning
regist
rera de mängder av produkter
och produktionsmedel som omsatts
inom det egna företaget. Alla
dessa mängdangivelser behöva ej
nödvändigtvis införas i de böcker, som
svara för penningomsättningens
redovisning.
För så vitt erforderliga
varu-och arbets journaler föras
kunna även ganska högt ställda
fordringar på kalkyler
tillfredsställas på gårdar där de
ekonomiska räkenskaperna äro
tämligen enkelt upplagda.
Vinsten av att vid
varuredovisningen i största utsträckning hålla
sig till mängder och ej till
penningsummor är tvåfaldig. Dels kan
man anpassa sin kalkyl efter ett
ändrat prisläge, dels kan man i
viss utsträckning undgå värdering
av varor som överlåtas från en
driftsgren till en annan. I och med
detsamma som värdering av dylika
varor tillgripes kommer kalkylens
säkerhet att nedgå i hög grad. —
Ofta frågas efter olika
jordbruksvarors produktionskostnad och
efter kalkyler som ange dessa
kostnader. Just tvånget att vid
beräkning av produktionskostnader
värdera och på de olika produkterna
fördela en hel mängd gemensamma
kostnader gör att våra dagars
jordbruksekonomer i allmänhet
knappast anse det möjligt att
utföra verklighetstrogen
produk-tionskostnadsberäkning. —
Mången jordbrukare lägger ned
avsevärda mängder arbete på sin
bokföring och behandlar därvid
t. ex. växtodling och
nötkreaturs-skötsel som två från varandra mer
eller mindre fristående
rörelsegrenar. Värdet på det grovfoder som
från växtodlingen överlåtes till
djuren åsättes därvid ett värde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
