Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalksten - Kalkstensmjöl - Kalkstrykning - Kalksåpa - Kalktuff - Kalktvål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
922
Kalkstensmjöl — Kalktvål
losa- och sockerindustrierna m. m.
samt även som desinfektionsmedel
i djurstallar. Bränd kalksten skall
som regel först släckas med vatten,
varvid bildas släckt kalk eller
kal-ciumhydroxid. Släckningen
försiggår under stark värmeutveckling
och under viss volymökning.
Släckningen av den brända kalksten,
som skall användas som
jordför-bättringsmedel tillgår så att
kalkstenen först lägges i en smal
sträng, som begjutes med något
vatten. Ovanpå denna sträng
lägges ett nytt lager som begjutes med
ytterligare vatten. Därefter
pålägges ännu ett lager kalk som även
tillföres vatten, men något mindre
än förut. Under släckningen
upptar den brända kalken vatten och
därigenom blir halten ren kalk i
släckt kalksten 55—70 %.
Användes för stora mängder vatten vid
släckningen eller utsättes
kalkhögen för regn uppstår s. k. surkalk,
varigenom kalkens värde till stor
del förloras, bl. a. därför att
surkalk ej kan spridas tillräckligt
jämnt. Vid väl utförd släckning
åtgår för 1 hl 70—75 procentig
bränd kalksten (vikt 80—90 kg),
12—15 hl vatten men till bränd
kalksten med över 85 % CaO ca 50
liter vatten pr 100 kg bränd
kalksten. — Den kalksten som skall
användas för murbruksändamål bör
vara mycket väl utsläckt. Därför
tillsättes så mycket vatten att det
står över den bildade ”kalkdegen”,
som efter släckningen bör lagras
med överskott av vatten några
dagar. Om kalkdegen skall användas
för tillverkning av putsbruk, bör
lagringstiden uppgå till minst en
vecka, för att ”kalkblåsor” skola
kunna undvikas. Bränd kalk med
större halt av föroreningar ger
som regel mindre volym kalkdeg
vid släckning än en ren kalk. Om
föroreningarna bestå av lerjord
och kiselsyra, kan kalken vara
hydraulisk, dvs. den släckta kalken
kan hårdna under vatten.
Hårdnandet av vanligt mur- och
putsbruk beror på att den släckta
kalken upptager kolsyra från luften,
varvid karbonat bildas. —
Torr-släckt kalk saluföres under
benämningen puderkalk. Sådan
släckt kalk är direkt färdig för
användning till mur- och putsbruk,
målning o. d., men ger ofta ett
bättre resultat om den blötlägges
ett dygn. G. S.
Kalkstensmjöl, kalciumkarbonat,
CaCOs, även kallat jordbrukskalk
erhålles genom krossning, målning
och finsiktning av kalksten. Sådan
kalk innehåller kalcium
motsvarande 45—52 % CaO. Dess verkan
i jorden är i hög grad beroende av
finmalningsgraden.
Kalkstensmjö-let är direkt användbart för
kalk-ning på åkrar och vallar (se
Kalk-ning). — Malen kalksten användes
även som mineralfoder (se
Mineral-ämnesbehov). G. S.
Kalkstrykning, se Kalkmjölk och
Målning.
Kalksåpa, se Kalktvål.
Kalktuff är en gulaktigt vit, tämligen
fast och porös jordart, bestående
av kalciumkarbonat, som utfälls
vid källor med kalkhaltigt vatten
genom organismers medverkan. I
luften hårdnar kalktuff tack vare
kalkutfällning i porerna. Kalktuff
användes ibland som byggnadssten.
P. Tid.
Kalktvål, kalksåpa, de högre
fettsyrornas kalciumsalter, bildas bl. a.
såsom en olöslig fällning om ett
hårt (kalkhaltigt) vatten
försättes med tvål eller såpa. Genom
bildningen av kalktvål
bortskaffas och förloras tvål respektive
såpa, varjämte de tvättade
föremålen impregneras eller
överdragas med kalktvål, vilket är till
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
