Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalori - Kalorimeter - Kalvdiarré - Kalvdifteri - Kalvgödning - Kalvning - Kalvningsfeber - Kalvningsintervall - Kalvningslamhet - Kalvningstid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
932
Kalorimeter — Kalvningstid
peraturen hos 1 kg vatten med 1
grad. En gramkalori (cal.) kan
höja temperaturen hos 1 gram
vatten med 1 grad. — För
förbränningen i kroppen och för
husdjurens produktion kräves att dessa
tillföras foder som innehåller ett
tillräckligt stort värmevärde, dvs.
tillräckligt många kalorier.
Kalorimeter är en apparat med vars
hjälp ett ämnes innehåll av
kalorier mätes. Det ämne som skall
undersökas förbrännes i apparaten
varunder den till omgivningen
avgivna värmemängden noggrant
uppmätes.
Kalvdiarré, se Kalvsjukdomar.
Kalvdifteri, se Kalvsjukdomar.
Kalvgödning. Där avsättningen av
helmjölk stöter på svårigheter i
form av dåliga
transportmöjligheter eller lågt pris, men
gödkalvs-köttet betalas bra kan det vara
lönande att göda spädkalvarna
före försäljningen. För sådan
gödning bör i första hand väljas
storvuxna kalvar ty de betala sitt
foder avsevärt bättre. Under
medelgoda förhållanden kan man
räkna med att kalven ökar 1 kg i
vikt per 10 kg utfodrad helmjölk.
En extraförtjänst erhålles
därigenom att gödkalvköttet betalas
avsevärt bättre per kg än
spädkalv-köttet (se även Nötkreaturens
utfodring). Rbg.
Kalvning, se Förlossning.
Kalvningsfeber, se
Förlossningslam-het.
Kalvningsintervali är detsamma som
tidsavståndet mellan två
kalvning-ar. För god mjölkavkastning är det
av vikt att intervallen har lämplig
längd. Lång intervall gör att kon
grundligt hinner vila upp sig för
nästa laktationsperiod (dvs.
mjölk-ningsperiod) så att hon då kan
lämna en riklig produktion. En
lång intervall medför givetvis
också att sintiden blir lång och att
medelavkastningen per dag under
den löpande kalvningsintervallen
sjunker. Det gäller därför att välja
rätt längd. Avståndet mellan första
och andra kalven bör vara 14—16
månader, särskilt om kvigan kalvat
tidigt. Andra kalvningsintervallen
behöver i regel ej vara längre än
ett år. Under kons återstående
livstid tyckes 12—13 månader vara
lämpligast. Rbg.
Kalvningslamhet, se
Förlossnings-lamhet.
Kalvningstid. Årstiden för
mjölkkornas kalvning kan utöva ett
väsentligt inflytande på
mjölkproduktionens ekonomi. I stort sett
bör kalvningstiden väljas så att
kornas största foderbehov infaller
vid en tid på året då gårdens
tillgång på foder är god. Där man
har gott om vinterfoder, särskilt
kanske saftfoder, är höstkalvning
att föredraga. På gårdar som ha
goda och rikliga beten men som
ha svårare att ordna en
förstklassig vinterutfodring är det kanske
bättre att inrikta sig på
vårkalv-ning. Med hänsyn till avsättningen
för mjölken kan en anhopning av
kalvningarna till den tidiga
hösten vara fördelaktig. Under
senhösten brukar nämligen
mjölkproduktionen inom landet gå ned
ganska starkt. För att uppmuntra
jordbrukarna i deras strävan att
motverka ojämnheten i
mjölktillförseln betala mejerierna under
hösten ett högre pris för mjölken.
Den som lyckas förlägga större
delen av sin mjölkproduktion
till hösten kan på grund av
mjölkprisets säsongvariation
räkna med ett högre
genomsnittspris för sin mjölk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
