Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klöverfrönötare - Klöverhalm - Klöverhö - Klövermjöldagg - Klövermögel - Klövernematoden - Klöverpyramid - Klöverrost - Klöverröta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
960
Klöverhalm — Klöverröta
Klöverfrönötare med rensverk.
husets undre del av ett såll, som
släpper igenom fröet, så snart
detta blivit utnött. Inmatning av
fröhylsorna sker i regel vid trummans
ena ände (där diametern är minst)
och de urnötta fröhylsorna kastas
ut vid trummans andra ände. Fröet
och de tomma hylsorna föras upp
på en rensapparat med såll och
bläster, där fröet rensas och i
någon mån även sorteras.
Rensapparaten är emellertid tämligen
ofullständig och förmår ej effektivt
avskilja eventuellt förekommande
ogräsfrö.
Om man kläder in cylindern till
ett tröskverk med körnarduk
eller perforerad plåt kan
tröskverket användas för
klöverfrö-nötning.
Vid klöverfrönötning på tröskverk
inmatas hylsorna i en öppning i
omklädnaden vid cylinderns ena
ände och utmatning sker genom
en reglerbar lucka vid cylinderns
andra ände. På detta sätt
omändrade tröskverk kunna arbeta lika
bra som specialbyggda
klöverfrönötare. — På tröskverk,
utrustade med returfläkt, kan tröskning
och nötning ske samtidigt i en
etapp, varvid en avsevärd
tidsbesparing göres jämfört med
metoden att först tröska fröklövem på
ett tröskverk och därefter nöta
de tröskade hylsorna på
klöverfrönötare. Vid samtidig tröskning
och nötning är det av vikt att
matningen sker långsamt för att hålla
spillförlusterna små. T. L—m.
Klöverhalm, se Halm.
Klöverhö, se Hö.
Klövermjöldagg, art av mjöldagg (se
d. o.) som angriper klöver. Dess
betydelse är i regel ringa under
normala växtbetingelser. Th. Lfs.
Klövermögel, art av bladmögel (se
d. o.), som angriper klöver och
luzern och på bladen bildar bleka
tvärgående bälten med smutsgrått
mögel på undersidan. Skadan blir
störst på luzern, vars blad vissna
och avfalla. Sjukdomen börjar
vanligen på mindre fläckar i fältet.
De böra snart avmejas för att
hindra möglets spridning. Th. Lfs.
Klövernematoden, detsamma som
stjälknematoden, se Trådmaskar.
Klöverpyramid, se
Bärgningsmeto-der.
Klöverrost, på klöver förekommande
art av Rostsvampar (se d. o.), av
mindre betydelse. Th. Lfs.
Klöverröta, elakartad svampsjukdom
på klöver, luzern m. fl.
foderbalj-växter. Den börjar vanligen på
hösten med små mörka
bladfläckar som hastigt utbreda sig så att
bladet efter få dagar är brunt och
slappt. Genom skaftet går
svampen in i hjärtskottet och dödar
oftast detta. Vid rothalsen bildar
den vita, vaddlika dynor, som
efterhand ombildas till hårda svarta
klumpar (sklerotier) av
oregelbunden form och intill en ärtas
storlek. Från sklerotier som ligga
i eller nära jordytan utväxa
(vanligtvis på hösten) bruna bildningar,
som likna en flat skål på smalt
skaft. I dessa bildas
föröknings-kroppar (säcksporer) som
utslungas och nedsmitta späda klöverblad.
Svampen kan växa vidare från blad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
