- Project Runeberg -  Nya Lantmannens Bok /
961

(1949) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klöverröta - Klöversilke - Klöversnärja - Klöverspetsvivlar - Klövertrötthet - Klövertång - Klöverål - Klövröta - Klövsjukdomar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Klöversilke — Klövsjukdomar

961

till blad och utefter marken till
andra plantor. På angripna men
överlevande plantor kunna
sklero-tier bildas i baljorna och spridas
med fröet.

Klöverrötan bekämpas främst
genom odling av
motståndskraftiga sorter.

Tidig ”schlesisk” rödklöver är mer
mottaglig än nordiska stammar,
vilka emellertid också äro olika
mottagliga. Käringtand är mycket
motståndskraftig. Att avstå eller
avbeta förstaårsklövern på hösten
och därefter välta fältet förordas.

Th. Lfs.

Klöversilke, se Snärja.

Klöversnärja, se Snärja.

Klöverspetsvivlar, omkring 3 mm
långa vivlar med mycket långt och
smalt snyte och bakåt bredare
kropp. Deras larver leva i
klöverplantornas blomhuvuden, där de
förstöra fröanlagen och därigenom
ofta i mycket hög grad minska
fröskörden. Bekämpningsmetoderna
äro ännu ej fullt utprövade, men
det har visat sig att bepudring med
DDT och i viss mån även med
cryocid (se Kryolit), kort före och
under blomningen påtagligt
minskar skadegörelsen. Dessutom bör
man, där risk för angrepp av dessa
skadedjur föreligger, odla klöver-

Klöverspetsvivel.
(omkr. 15 ggr förstorad)

stammar, hos vilka blommorna
sitta mycket tätt i huvudena. O. A.

Klövertrötthet, se Jordtrötthet.
Klövertång, se Tång.

Klöverål, klövernematod eller
stjälk-nematod, se Trådmaskar.

Klövröta, se Klövsjukdomar.

Klövsjukdomar. Förväxta klövar. Då
nötkreaturen röra sig fritt ute på
bete nöta de klövarna allteftersom
dessa växa. Under
stallfodringspe-rioden blir nötningen minimal,
helst om båspallarna äro av trä. På
ej slipade cementpallar är
nötningen betydligt kraftigare men ofta
dock ej tillräcklig. Man måste
därför verka klövarna, vilket skall ske
enligt samma principer, som när
man verkar en häst. Det är ej
tillräckligt att klippa av
klövspetsarna. Kon fixeras vid verkningen
lämpligen i en s. k. verkningsspilta
eller verkstol (se d. o.). — Skeva
klövar. Om en ko en längre tid har
ont i en klöv (t. ex. vrickning av
klövleden, en vanskött klövböld,
klövröta) belastar hon den andra.
Denna slites ned och den onda
klöven slites blott på insidan, men
utsidan blir förväxt. Verkas ej klöven,

Verkstol att användas för nötboskap vid
klövarnas beskärning. Se även artikeln
Verkstol.

61 — Nya Lantmannens bok.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 22:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyalantman/0999.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free