Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolik - Kollagen - Kollektiva tvätterier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kollagen — Kollektiva tvätterier
973
na ses vid många sjukdomar,
ex. magutvidgning, förstoppning,
tarminsnörning, tarmkramp,
gasbildning i tarmen, inälvsparasiter,
bukhinneinflammation m. fl. Det
gäller för vederbörande att i varje
särskilt fall söka efter anledningen
till koliken och rätta behandlingen
därefter. Vid magutvidgning gives
helst 12 gram mjölksyra i en halv
liter vatten. Finnes ej mjölksyra,
kan man i stället använda vanlig
ättika, som ej får vara surare än
att man själv kan taga den i
munnen. Av denna ger man en halv
liter. Giv däremot inte lavemang!
Hästen täckes, lämpligen kan en
lång trasmatta rullas om hästens
buk. Om en häst får kolikanfall,
som varar över en timme, skall
veterinär tillkallas. Tecken på
kolikanfall är bland annat att
hästen blir orolig, slutar äta och ser
sig åt sidorna. Den grad av oro,
som hästen visar, är icke någon
mätare på farligheten av den
sjukdom som ger kolikanfallet.
Dhl.
Kollagen, se Lim.
Kollektiva tvätterier. Med
kollektiva tvätterier menas
tvätterianlägg-ningar avsedda att i första hand
betjäna en bestämd grupp av
hushåll. Den hittills vanligaste
formen av sådana tvätterier är de
s. k. andelstvätterierna, baserade
på en ekonomisk förening, vars
medlemmar utgöras av hushåll
inom ett samhälle, en kommun
eller en grupp av kommuner. Som
kollektiva tvätterier brukar
emellertid även räknas sådana
kommunala tvätterier som företrädesvis
äro avsedda att betjäna enskilda
hushåll, tvätterier som anordnas
av ett industriföretag,
exempelvis ett bruk, till tjänst åt de
anställda — ”brukstvättstugor” —
samt slutligen även sådana
tvätte
rier som anläggas inom ett
bostadsområde i en tätort för att
utnyttjas av hushållen inom en grupp
fastigheter. I sistnämnda fallen
ordnas vanligen icke särskilda
tvättstugor i de enskilda
fastigheterna. De kollektiva
tvätterier-na ha kommit till för att
underlätta och rationalisera hushållens
tvättarbete och äro därför som
regel försedda med maskinell
utrustning. Redan under 1900-talets
första decennier anordnade vissa
industriföretag, i samband med ett
vaknande intresse för
socialåtgärder, gemensamhetstvätterier inom
sina områden. Under 1920-talet
började sådana anläggningar
förses med begränsad maskinell
utrustning. Under slutet av
1920-talet intresserades de större
bostadsrättsföreningarna för att
samla tvättstugorna vid de
enskilda fastigheterna till en större
gemensam enhet som försågs med
tvättmaskiner, centrifuger och i
vissa fall även varmmangel. På
grund av arbetskraftssvårigheter
på landsbygden föreslog 1937 års
utredning angående de mindre
jordbrukens arbetsförhållanden att
statsmakterna försöksvis skulle
ekonomiskt understödja
tillkomsten av gemensamma tvätterier på
egentliga landsbygden. Med
anledning härav har från år 1939 fram
till den 1 juli 1948 pågått en
sta,t-lig bidragsverksamhet för detta
ändamål. Efter förslag av 1941
års befolkningsutredning beslöt
1948 års riksdag att den statliga
stödverksamheten från den 1 juli
1949 skulle ges formen av statslån
till kollektiva tvätterier (Kungl.
kungörelse 566/1948) oavsett om
dessa avse att betjäna landsbygd
eller tätort. Lån till sådan
anläggning kan under vissa villkor
utlämnas till kommun eller
lands
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
