Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolhydrater - Kolhydratdigestion - Kolhydratenhet - Koliinfektion - Kolik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
972
Kolhydratdigestion — Kolik
1 molekyl druvsocker och 1
molekyl fruktsocker. Disackariderna
överföras vid inverkan av utspädda
syror eller av olika enzymer i de
enkla sockerarter varav de
uppbyggts. Hydrolys av rörsocker
kallas vanligen invertering och den
erhållna sockerblandningen
invert-socker. Sirap utgör en sådan,
vanligen med tillhjälp av utspädd
saltsyra erhållen blandning av
druvsocker, fruktsocker och
kvarvarande rörsocker. Ett naturligt
invert-socker utgör honung. — Såväl
rörsocker som maltsocker förjäsas av
vanlig jäst till alkohol och kolsyra.
Mjölksocker förjäses däremot ej
direkt av vanlig jäst men väl av
andra mikroorganismer. — 3. De
icke sockerartade polysackariderna
äro utomordentligt ofta
förekommande i såväl växt- som
djurvärlden. De spela endera rollen av
re-servnäring (stärkelse, glykogen,
reservcellulosa, inulin) eller av
skelettbyggnad (cellulosa m. fl.)
eller också av bäggedera
(manna-ner, galaktaner m. fl.) Under
inverkan av mineralsyror
sönderdelas de icke sockerartade
polysackariderna i enkla sockerarter.
Vanligast bildas härvid druvsocker,
t. ex. vid hydrolys av stärkelse,
glykogen, cellulosa. Det är i vissa
fall möjligt att låta hydrolysen
stanna före fullständig
nedbrytning, så man kan vid försiktig
sön-derdelning av stärkelse erhålla
di-sackariden maltos. — På gränsen
till kolhydraterna stå
pektinäm-nena. Dessa äro uppbyggda
analogt med de icke sockerartade
polysackariderna av pentoser,
hex-oser och s. k. uronsyror, vilka
bildats av hexoser. Pektiner
förekomma rikligt i vissa frukters skal
m. m. t. ex. i äpplen,
citrus-fruk-ter, vinbär, krusbär m. m. De bilda
även i ringa mängd högviskosa,
geléartade lösningar och ha därför
fått en stor teknisk användning
för att billigt och med
inbesparan-de av socker framställa
fruktgeléer, möjliggöra större mängd
invispad luft i glass m. m. —
Beträffande de viktigare enskilda
kolhydraterna hänvisas för
närmare detaljer till respektive ord. F.
Kolhydratdigestion, nedbrytning av
kolhydraterna i fodret till sådan
form, att de kunna tillgodogöras i
djurkroppen. Till kolhydraterna
räknas i detta fall cellulosa,
stärkelse och sammansatta
sockerarter. I munhålan påverkas t. ex.
stärkelse av salivens enzym,
ptya-lin, och överföres till dextros och
maltsocker. I tunntarmen alstras
andra enzym (diastaser), vilka
nedbryta stärkelse till socker samt
sönderdela sammansatta
sockerarter till enkla sådana. Cellulosan i
fodret sönderdelas i grovtarmen,
där den genom bakteriernas
inverkan bringas i jäsning, varvid dels
vissa gaser (sumpgas, vätgas,
koldioxid) bildas, som ur
näringssyn-punkt äro värdelösa, och dels
sockerarter, organiska syror m. fl.
ämnen, vilka kunna utnyttjas i
djurkroppen. S. N-t.
Kolhydratenhet föreslogs till
användning för uppskattning av
fodervärde på 1860-talet och grundade sig
på fodrets halt av smältbara
kolhydrater. Kolhydraterna sattes
som enhet, medan äggvita och fett
beräknades ha ett betydligt högre
värde. 8. N-t.
Koliinfektion, se Coliinfektion,
Kalvsjukdomar och Juverinflammation.
Kolik, symptom på ett
sjukdomstillstånd, vanligen i mage och tarm,
men även från njurar, lever osv.
Felaktigt användes uttrycket kolik
som en diagnos (se d. o.) för att
beteckna en smärtande
buksjukdom hos häst. Koliksymptom
kun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
