Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolhydrater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kolhydrater
971
äro de, som innehålla 5 eller 6
syreatomer i molekylen (vanligen
men ej alltid är antalet kolatomer
lika med antalet syreatomer), de
förra benämnas pentoser, de
senare hexoser. Av pentoser uppbyggas
flera viktiga, i naturen
förekommande icke sockerartade
polysac-karider, som benämnas pentosaner.
1. Arabinos är sålunda en
pen-tos, som rikligt förekommer i
gummi arabicum. d-Xylos eller
träsocker uppbygger på samma sätt
vedgummi, vilket rikligt förekommer
i trä, halm (särskilt kli). De enkla
pentoserna förekomma ej normalt
i nämnvärd mängd fria i naturen.
De äro färglösa, kristallina, i
vatten lättlösliga ämnen med söt
smak. Då pentoser ej utnyttjas av
människan, liksom ej heller av
flera andra högre djur, på samma
sätt som hexoser, äro
pentosaner-na ej likvärda med t. ex. stärkelse
eller andra av hexoser uppbyggda
polysackarider. På senare tid har
man funnit att pentoser kunna
förjäsas av olika mikroorganismer på
samma sätt som hexoser,
varigenom en möjlighet för rationellt
utnyttjande av de avsevärda
mängderna pentosaner i naturen
framkommit. Pentoser förekomma dock
även i djurriket. Särskilt må
nämnas förekomsten av d-Ribos i
nu-cleinsyror och d-Xylos i
bukspottkörteln och levern. Dessa
pentoser ha den kemiska formeln
CöHioOs och skilja sig från
varandra genom atomernas anordning i
molekylen. — I motsats till
pentoser förekomma hexoser i fri
form mycket vanligt i naturen om
ock sällan i större mängder.
Polysackarider, vilka uppbyggts av
hexoser utgöra de organiska
ämnen, vilka förekomma i största
mängd på jorden. d-Glykos,
druvsocker, dextros, är en hexos av
utomordentligt stor betydelse (se
även Druvsocker). I fritt tillstånd
förekommer denna hexos i söta
frukter, ofta tillsammans med
rörsocker. Människans och djurens
blod, lymfa och
cerebrospinalvät-ska innehålla små mängder
d-Gly-kos. Vid sockersjuka uppträder den
i urinen. Maltsocker, cellobios,
stärkelse och cellulosa äro uppbyggda
av enbart druvsocker. Dessutom
förekommer denna sockerart i
rörsocker, mjölksocker samt i de
talrika glykosiderna (se d. o.).
d-Fruktos, fruktsocker, är en
annan viktig hexos, som förekommer
dels fri i söta frukter, i honung
m. m., dels i polysackarider såsom
rörsocker (tillsammans med
druvsocker) och inulin. — Bland övriga
hexoser må särskilt nämnas
d-Ga-laktos och d-Mannos. Den förra
förekommer i polysackarider såväl
från växt- som djurvärlden, t. ex.
i mjölksocker samt dessutom i
flera glykosider. Föreningar
innehållande galaktos förekomma även i
hjärnsubstansen. d-Mannos
förekommer bl. a. i de s. k.
mannaner-na, i växtriket vanligt
förekommande polysackarider. d-Mannos
förekommer dock även fritt i
naturen t. ex. i apelsinskal. De här
nämnda hexoserna ha samtliga den
kemiska formeln C6H12O6 och
skilja sig från varandra genom
den olika, kända strukturkemiska
och stereometriska anordningen
av atomerna i molekylen. — 2. De
viktigaste sockerartade
polysacka-riderna ha bildats genom förening
av två hexosmolekyler under
utträde av en molekyl vatten. Bland
dessa s. k. disackarider märkas
särskilt rörsocker eller saccaros,
maltos eller maltsocker samt
mjölksocker eller laktos. Rörsocker, det
ur sockerbetan eller sockerröret
erhållna sockret sammansättes av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
