Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koloradoskalbaggen - Kolostrummjölk - Koloxid, kolmonoxid - Kolryss - Kolstybb - Kolsvavla - Kolsyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kolostrummjölk — Kolsyra
981
den numera överhängande faran
för att den skall sprida sig även till
Sverige är vår import av växter
från de länder, där den
förekommer, underkastad särskilda
restriktioner.
Var och en, som här i landet
finner ett djur, som han vet
eller misstänker vara en
kolora-doskalbagge är enligt lag
skyldig att därom ofördröjligen
underrätta närmaste
polismyndighet eller Statens
Växtskyddsan-stalt och att samtidigt uppvisa
djuret.
De bekämpningsåtgärder, som
kunna bli nödvändiga i den ort, där
skadedjuret visat sig uppträda,
skola utföras av
Växtskyddsanstal-ten, som därvid äger ganska
vidsträckta befogenheter. O. A.
Kolostrummjölk är detsamma som
råmjölk (se d. o.).
Koloxid, kolmonoxid, CO, är en
färg-och luktlös, svårkondenserbar gas,
vilken bildas vid förbränning av
kol och kolhaltiga ämnen vid
ofullständig lufttillförsel. Koloxid
förenar sig lätt med hämoglobin
(se d. o.) och utövar sannolikt
även en direkt giftverkan. Sålunda
är koloxid även i små mängder ett
svårt gift. På grund av
förgift-ningsprocessens förlopp, varvid
mattighet och förlamning av viljan
först inträder, ha
koloxidförgiftningar ofta dödlig utgång. Redan
en mängd av under 0,1 % koloxid
i luften är livsfarlig. De vanligaste
källorna för koloxid äro eldstäder
med dålig lufttillförsel (t. ex.
skjutet spjäll), gengasaggregat,
avgaser från bilar (särskilt allvarligt
är att låta motorn rusa i ett
garage), vanlig kokgas samt tekniska
bränngaser. Den första åtgärd som
bör vidtagas vid fall av
koloxidför
giftning är intensiv och långvarig
konstgjord andning. F.
Kolryss, en stor, hög flätkorg som
placerad på en kälke eller vagn
användes för transport av träkol.
Kolstybb, dvs. småkornigt kol,
användes med fördel som
värmeisole-rande fyllnadsmedel, t. ex. i väggar
av cementsten.
Kolsvavla, koldisulfid, är en
lättflyk-tig, starkt ljusbrytande, mycket
eldfarlig, i rent tillstånd
vattenklar vätska med svag lukt. Vid
förvaring under lufttillträde blir
den illaluktande och gulfärgad.
Kolsvavla är tyngre än vatten, i
vilket den ej är löslig. Däremot
löses den lätt i olika organiska
lösningsmedel, såsom alkohol, eter
och bensin. Själv är kolsvavla ett
utmärkt lösningsmedel för svavel,
fosfor, fett, m. m. — Med alkali
och alkoholer (även kolhydrater
bl. a. stärkelse och cellulosa)
förenar sig kolsvavla till s. k.
xantoge-nater. Sålunda kan cellulosa
bringas i lösning genom inverkan av
alkali och kolsvavla samt därefter
åter utfällas t. ex. i fina trådar
(konstsilke, cellull) eller i form av
plana skikt eller rör (cellofan).
Denna reaktion har gjort
kolsvavla till ett betydelsefullt, i allt
större mängder förbrukat ämne. —
Kolsvavla har även teknisk
betydelse för utrotande av vinlusen och
vissa andra insekter även som
gna-gare. Kolsvavla är även verksam
mot vissa lägre djur, vilka livnära
sig på i jorden önskvärda
bakterier. För de sistnämnda
användningsområdena kan man med fördel
använda sig av föreningar
innehållande kolsvavla, såsom
tritiokar-bonat eller xantogenat, varigenom
kolsvavlans eldfarlighet undvikes.
F.
Kolsyra bildas vid upplösning av
koldioxid i vatten. I tekniken och i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
