Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kopplingar - Koppor - Kopra - Korg - Korgvide - Koriander - Kork - Korkskabb - Korn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Koppor — Korn
999
plattorna med den andra. Vid
sammankoppling av axlarna pressas
plattorna genom axiell
förskjutning mot varandra med spak eller
pedal. Lamellkopplingar arbeta
vanligen i olja. Skivkopplingen är
konstruerad på liknande sätt som
lamellkopplingen, men den har
endast en skiva (lamell) på den
drivna axeln och omslutes av två
tryckskivor för överföring av
rörelsen. Skivkopplingen är vanligen
torr (arbetar ej i olja). Denna
kopplingstyp användes i allmänhet
på traktorer och bilar.
Konkopp-lingar bestå av två koniska ytor
med stor diameter och svag
koni-citet. Den ena kopplingshalvan är
förskjutbar längs axeln. Vid
inkoppling av rörelsen, pressas
kopplingshalvorna mot varandra t.
ex. med spak. Denna typ av
frik-tionskoppling användes bl. a. i
motorspel till foderhissar. T. L.
Koppor, se Kokoppor.
Kopra kallas den fasta, vita,
nä-ringsrika vävnaden i kokospalmens
frukt. Kopran som är mycket rik
på fett exporteras i stora
mängder från söderhavsöarna och
Indien. Fettet användes vid
tillverkning av margarin, tvål och ljus m.
m. under det att återstoden utgör
det värdefulla fodermedlet,
kokos-kakor.
Korg är en blomställning (se d. o.)
med oskaftade blommor på en
knapplikt utbredd
blomställnings-axel omgiven av en tät samling
s. k. holkfjäll, ett slags högblad,
(se Blad). Exempel på många
olika typer av korg erbjuda de
”korgblomstriga” växterna
(familjen Compositæ). D.L.
Korgvide, se Sälgsläktet.
Koriander, se Kryddväxter.
Kork. 1. Kork är ett slags
skydds-vävnad hos växterna, Den består
av regelbundet formade celler i
vars väggar inlagrats ett fett- eller
vaxartat ämne, korkämne eller
su-berin, som gör korken elastisk,
svårgenomtränglig för luft och
vatten och motståndskraftig mot
röta. Vad man i dagligt tal kallar
bark, ytterbark, fällbark hos träd
och buskar består av kork i denna
betydelse. — 2. Kork i teknisk
mening fås av barken hos korkeken,
(Quercus suber), som förekommer
i medelhavsländerna. Träden
skalas med 8—10 års mellanrum och
lämna varje gång ett 20—40 mm
tjockt korkskikt, som efter
torkning och annan förbehandling
användes för utskärning av
buteljkork o. dyl. D. L.
Korkskabb, felaktig använd
benämning på pulverskorv (se d. o.).
Korn (Hordeum-arter) tillhör liksom
övriga stråsädesslag gräsfamiljen.
Inom kornsläktet kan man urskilja
fyra sektioner men endast en av
dessa (Cerealia) innefattar odlade
kornarter. Liksom vetet är kornet
en urgammal kulturväxt. Det odlas
också under starkt växlande
klimat-och jordmånsförhållanden.
Kornsläktet har enblommiga småax i
småaxsamlingar, som sitta
alternerande på axspindeln. På
grundval av kärnornas utbildning i
blommorna urskiljas de tre grupper av
odlat korn, som nedan behandlas.
I övrigt har man vid
särskiljandet av komsorter och kornformer
en god hjälp av axens och
kärnornas utseende, varvid karaktärerna
hos de båda tillspetsade ytter
-agnarna (skärmfjällen) samt
in-neragnarna (blomfjällen) i första
hand komma till användning. Hos
skärmfjällen är det
skärmfjällborstets längd som bestämmes, hos
blomfjällen är det förekomsten av
borst eller gaffelgrenar,
tandighe-ter på borsten samt på nerverna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
