- Project Runeberg -  Nya Lantmannens Bok /
998

(1949) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kopparglans - Kopparkalkvätska - Kopparkis - Kopparorm - Kopparsulfat - Koppelbruk - Koppling - Kopplingar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

998

Kopparglans — Kopplingar

Kopparglans, mineral, kopparmalm,
är en förening av koppar och
svavel.

Kopparkalkvätska kallas en viss typ
av besprutningsvätskor mot
svampsjukdomar. I beredningen ingår
främst kopparföreningar och kalk.
Bordåvätskan (se d. o.) är äldst
och mest känd, men det finns även
nyare, i användningen bekvämare
kopparkalkmedel, t. ex. det tyska
Ob 2.300 och det svenska Cuzol. De
äro avsedda för potatis, lök m. m.,
men ej för de ömtåligare
fruktträden. Th. Lfs.

Kopparkis, mineral, viktig
kopparmalm, är en förening av koppar,
svavel och järn.

Kopparorm, se Kräl- och groddjur.
Kopparsulfat, se Kopparvitriol.
Koppelbruk, se Växtföljd.

Koppling, se Ärftlighetslära.

Kopplingar användas för att
sammanbinda delade axlar eller
axelledningar. Fasta kopplingar avse
att stelt förbinda två
axelledningar. Hit hör muff koppling en, som
består av en rörhylsa, fastkilad
över de mot varandra liggande
axeländarna samt flänskopplingen,
vilken består av på axeländarna
fastsatta flänsar förbundna med
varandra medelst ett antal bultar.
Elastiska kopplingar tillåta
sammankoppling av axlar, som ej
ligga i exakt rät linje.
Länkkopplingar eller polhemskopplingar
kunna användas för
sammankoppling av axlar, som stå i vinkel mot
varandra. Tandkopplingar bestå av
på axeländarna fastsatta skivor
med tänder i ena skivan, som
svara mot fördjupningar i andra
skivan. Frikopplingar äro utförda på
liknande sätt. Smatt erkoppling en
påminner till sin konstruktion
något om tandkopplingar.
Kopplings-skivornas tänder och fördjupning-

Kägel- eller konkoppling förekommer
numera knappast på bilar, men däremot
på vissa traktorer och arbetsmaskiner,
t. ex. foderhissar — A=det läder- eller
asbestbeklädda kägelhjulet
(kopplingshju-let), F=kopplingsfjäder, K=fjäderhus,
P=kopplingspedal och S=svänghjul
(sittande på motorns vevaxel).

ar ha avrundade kanter.
Kopp-lingsskivorna pressas mot
varandra av en spiralfjäder så spänd, att
den drivande skivan kuggar över
vid för hög belastning på den
drivna axeln, varvid ett kraftigt
smattrande ljud uppstår.
Smatterkopp-lingen är sålunda en
skyddskopp-ling. Den användes t. ex. på
självbindare. Spärrkopplingar bestå av
ett tandat hjul (spärrhjul) med en
spärrhake, som genom
fjäderpåverkan eller genom sin egen vikt
hakar mot spärrhjulets kuggar.
Spärrhaken är så placerad, att den
glider över hjulets kuggar vid ena
riktningen av dess rörelse över
hjulet, men griper in mot
kuggarna vid dess motsatta rörelse. —
Friktionskopplingar användas vid
till- och frånkoppling av den
drivna axeln, medan den drivande
fortfarande roterar. Lamellkopplingen
är en friktionskoppling. Den
består av ett antal plattor
(lameller), varannan av stål och
varannan av mjukare material t. ex. av
metall. Stålplattorna äro
förbundna med den ena axeln och
metall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 22:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyalantman/1036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free