Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kräl- och groddjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1038
Kräl- och groddjur
Fig. 2. Vattensnok ätande vanlig padda.
sluttningar. — Släta snokens föda
utgöres främst av ödlor, om
sådana finnas, men även av möss
och sorkar, varför också
denna orm är övervägande nyttig
och även fullkomligt ofarlig för
människan. — Den vanliga snoken
eller vattensnoken (fig. 2) är av
många uppskattad och benämnes
även hus- eller tomtorm. Men tyvärr
slås han ofta ihjäl som varande
”farlig”. Han kännes lätt igen på
sina vita eller gula nackfläckar. En
del exemplar äro helsvarta utan
nackfläckar, men skiljas från de
helsvarta huggormarna på den
smäckra kroppsformen. På
Gotland finns en varietet, som ibland
har skära eller orangegula
nackfläckar och rader av tydliga mörka
sidofläckar på ljus grundfärg. Den
vanliga snoken har ingen
nämnvärd betydelse för lantbruket, i
Fig. 3. Kopparorm.
det att han till största delen
livnär sig av grodor,
vattenödlor och småfisk. Blott
ung-snokarna förtära under sitt
första levnadsår insekter och
maskar. — Ödlor göra nära nog
samma stora nytta som våra
insektätande småfåglar, varför de
samtliga böra betraktas som goda
medhjälpare i kampen mot
skadeinsekterna. — Ormslån eller
kopparormen (fig. 3), en ödla utan ben, är
ett av de allra harmlösaste av våra
ryggradsdjur. Han försöker
varken rymma eller bitas, när man
fångar honom. Och ändå slås han
ofta ihjäl som varande en ”farlig
orm”. Ormslån känns igen på sina
stela, slingrande rörelser, som helt
avvika från ormarnas. Färgen är
oftast gulbrunaktig och längden
överskrider sällan 40 cm. Ormslåns
enda försvarsmedel är — liksom
hos de andra ödlorna -— att
stjärten går av vid ovarsam beröring
av ödlan. Därför bör man icke i
onödan gripa tag i våra ödlor.
Han är mestadels i farten på
eftermiddagen och kvällen. —
Ormslån finns i stora delar av vårt
land, men blir sällsyntare norrut.
Den nordligaste fyndorten är
Lövånger i Västerbottens kustland.
Han trivs i löv- och blandskogarna,
där han finner mycken föda bland
gamla löv, och han går även gärna
på jakt i trädgårdar och parker. —
Där locka honom insekter och
deras larver samt daggmaskar, men
framför allt de skadliga sniglarna.
Även denna reptil är således ett
övervägande nyttodjur, vars
vistelse i täppan eller trädgården bör
uppskattas. Det finns alltså ingen
som helst anledning att döda det
beskedliga och försvarslösa djuret.
— Skogsödlan är ganska vanlig
efter svenska förhållanden, men
ses sällan på grund av sin
snabb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
