- Project Runeberg -  Nya Lantmannens Bok /
1048

(1949) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kullager - Kullig svensk boskap - Kulmögel - Kultivator - Kultorv - Kultur - Kulturbete - Kulturhistoria, bondeståndets

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1048 Kullig svensk boskap — Kulturhistoria, bondeståndets

Snitt genom sfäriskt dubbelradigt
kullager.

kulor mellan ringarnas sidor.
Rull-lager äro byggda på samma sätt
som kullager med kulorna ersatta
av cylindriska eller koniska rullar.
Rullagren tåla bättre än kullager
stötartade tryck. En enklare form
av rullager användes ofta i
lantbruksmaskiner, t. ex. för
körhju-len till slåttermaskiner, hjulräfsor
o. dyl. Dessa lager ha långa rullar
med liten diameter. De kunna ej
jämföras med vanliga rullager och
passa icke för hastigt roterande
axlar. — Rull- och kullagren äro
dyrare än glidlager men kräva
ringa tillsyn och smörjning och ha
god hållbarhet. På grund av den
ringa friktionen äro de även
ener-gibesparande (se även Lager).

T. L-m.

Kullig svensk boskap, benämning på
den boskapsras som uppstått
genom sammanslagning år 1938 av
den svenska rödkullerasen och
fjällrasen (se Nötkreatursraser).

Kulmögel, grupp av mögelsvampar
(se Mögel) med vanligen
spindel-vävslikt mycel, översållat med
små, mörka, kulformiga,
sporbehållare (sporangier), i vilka
talrika sporer bildas. Flera arter äro
mycket vanliga på vegetabilier, t.
ex. matvaror, gödsel etc. Vissa
arter kunna ombilda stärkelse till
socker och socker till alkohol,
varför de användas i industrien;
andra medverka vid mognaden av
norsk ”gammelost”. Th. Lfs.

Kultivator, se Harvar.
Kultorv, se Bränntorv.
Kultur betyder egentligen odling och
användes som beteckning för olika
resultat av människans
verksamhet. Inom jordbruket säger man
att en jord är i god kultur när
den är i god växtkraft, dvs.
ogräsfri, rik på växtnäring samt väl
dikad. Kultur kan här direkt
översättas med ”hävd”. — Kultur
användes också som beteckning för
ett bestånd av ungskog,
trädgårds-plantor eller bakterier som
uppkommit genom odling.

Kulturbete, se Betesskötsel.

Kulturhistoria, bondeståndets.
Sveriges första innebyggare levde av
vad markerna och vattnen gav och
äro föregångare i rakt
uppstigande led till nutidens lantbrukare.
Spåren av deras boplatser vittna
emellertid om att de huvudsakligen
livnärde sig som fiskare och
jägare och i någon mån som
samlare av växter. Med säkerhet var
det deras ättlingar, som
rationaliserade växtsamlandet till
systematiskt jordbruk. Från de gamla
kulturländerna vid östra
Medelhavs-bäckenet har åkerbruket och
boskapsskötseln på olika vägar spritt
sig till Skandinaviska halvön redan
under stenåldern. I Sverige fick
bondekulturen tidigast fotfäste
längs den bördiga Skånekusten
samt i Bohuslän, snabbt spred den
sig in över Falbygden i
Västergötland och till åtskilliga andra
trakter i mellersta Sverige. I
Mälarlandskapen ha fynden utvisat ett
rikt utvecklat jordbruk redan 2,000
f. Kr. Från denna tid har man
kunnat konstatera, hur det i
Katrine-holmstrakten fanns
stenåldersbön-der, som byggde fyrkantiga hus i
stället för primitiva, runda kojor.
Runt gårdarna vajade små
sädesfält. Här skördades sexradigt korn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 22:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyalantman/1092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free