Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturhistoria, bondeståndets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kulturhistoria, bondeståndets
1049
Rist från Sollerö socken i Dalarna.
och ett par sorters vete samt på
grund av det varma klimatet även
vindruvor. — På grund av
beskaffenheten hos de
jordbruksredskap som användes under
stenåldern undveko bebyggarna att
bruka den styva lerjorden utan
höllo sig helst till mer lättarbetade
grus- och sandslätter.
Övervägande antalet redskap voro av trä och
ha därför ej bevarats. Som
plöj-ningsredskap nyttjades
förmodligen ett enkelt årder.
Huvudfaktorn i detta stenålderns lantbruk
var emellertid säkerligen
boskapsskötseln, som alltid överväger i
ålderdomligare bygder. Jakten och
fisket utgjorde därjämte viktiga
binäringar. — Epoken 1500—500
f. Kr. brukar benämnas
bronsåldern på grund av att denna
metall-legering då blev bruklig här
i landet. Under denna tid, som
präglades av ganska milt klimat,
skedde betydelsefulla
förändringar inom lantbruket. Havre och
hirs börjar uppträda på åkrarna,
medan veteodlingen går tillbaka.
Förmodligen har man i hushållet
begagnat ett flertal växter som vi
nu räkna som ogräs. Det har t. ex.
visat sig att hela fält med
vitmål-la legat inom odlingarna. Även
åtskilliga av pilörtssläktets olika
arter ha vid denna tid utgjort
nyt-toväxter. Genom de märkliga
häll
ristningar som under bronsåldern
utfördes i olika delar av landet,
äga vi de första bilderna av
svenskt jordbruk, utvisande
plöjning med årder efter oxar eller
hästar. Vissa fynd låta förmoda
att hästen intog en betydelsefull
roll och kanske haft religiös
betydelse. Vid skärningen av säden
begagnades flintskäror i träskaft.
Den färdigtorkade säden maldes i
handkvarnar, som i förbättrad
form voro i bruk ända in på
1800-talet. Olika redskapsfynd
understryka betydelsen av hudar och
skinn, men både den animaliska och
vegetabiliska textilberedningen var
rikt utvecklad. — Omkring 300 f.
Kr. skildrar den romerske
skriftställaren Pyteas, som besökte de
brittiska öarna, vad han hört om
folket i Thule. I detta land
mognade skördarna sent och man
begagnade en myckenhet vilda örter,
frukter och rötter och beredde en
dryck av honung. Samme
författare lämnar den intressanta
uppgiften att sädeströskning på grund av
den dåliga väderleken ägde rum i
särskilda hus. Trösklador skola
alltså ha varit i bruk i vårt land
sedan före Kristi födelse. Detta
sammanhänger med att
bronsålderns blida klimat ganska kraftigt
försämrades under järnåldern.
Jordbruket i Norden gick
emellertid icke tillbaka utan
intensifierades och förbättrades för att
motstå klimatförsämringen. Särskilt i
Danmark finnes alltjämt möjlighet
att studera de åkrar som vid
denna tid lades upp. De korta och
breda åkrarna har man förmodat
vara kultiverade med årdret, under
det att de långa och smala åkrar,
som påträffats från denna tid,
skulle ha erhållit sin form genom
den redskapsförbättring som
införandet av hjulplogen innebar. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
