- Project Runeberg -  Nya Lantmannens Bok /
1077

(1949) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Källkrasse - Källmyr - Källsyror - Kämpegro - Känselhår - Känselsinne - Käringgigel - Käringtand - Kärlsträng - Kärna - Kärnfruktmögel - Kärnmjölk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Källkrasse — Kärnmjölk

1077

Källkrasse (Nasturtium aquaticum
eller Radicula nasturtium
aquaticum) är en till de korsblomstriga
växterna (familjen Cruciferae)
hörande ört med parbladigt delade,
vintergröna blad och vita
blommor; den anträffas sparsamt i
källor och rännilar med klart vatten i
södra Sverige. Utomlands är den
vanligare och även föremål för
odling, då dess mjuka och
välsmakande blad lämna en utmärkt
grönsallad. D. L.

Källmyr, se Myr och Kärr.

Källsyror, se Humus.

Kämpegro, benämning på ett slags
groblad (se d. o.).

Känselhår, ”morrhår”, sinushår,
förekomma hos djuren kring läppar
och ögon. Dessa hår äro styvare än
vanliga hår och äro vid roten
omgivna av håligheter, som
utspännas med blod. Rötterna till dessa
hår omgivas dessutom av rikligt
med nerv-ändapparater, vilket gör
att djuren vid minsta beröring
känner densamma. Dhl.

Känselsinne kallas förmågan att
upptaga intryck från huden och
lokalisera dem. För detta ändamål
finnas i huden utplacerade
nervänd-apparater, som upptaga och till
centrala nervsystemet
vidarebefordra intrycken. Dhl.

Käringgigel, se Gigel.

Käringtand, se Gigel.

Kärl kallas de högre växternas
vattenledande vävnader (se
Lednings-vävnad). D.L.

Kärlsträng, se Ledningsvävnad.

Kärna. För smörberedning användes
förr den gamla stötkärnan av
cylindrisk eller svagt konisk form, vari
en med ett träkors försedd stav
fördes upp och ned. I mejeridrift
användes till början av 1900-talet
den holsteinska kärnan, som
utgjordes av en konisk, i stativ
upphängd trätunna, på insidan försedd

Kärnältare.

med lister, mot vilka grädden
piskades genom en roterande vinge.
Ältningen utfördes med en särskild
smörältningsmaskin, bestående av
ett roterande, svagt koniskt
ält-bord med tillhörande refflad, i
motsatt riktning roterande konisk
kav-le. Numera användas s. k.
kärnältare, i vilka smöret både kärnas
och ältas. Härvid vinnes utrymme
varjämte kapaciteten ökas. Kärnan,
som numera oftast tillverkas av
teak, är cylindrisk och roterar
horisontellt. Sedan kärningen ägt rum,
igångsättas i kärnans inre
befintliga ältvalsar. Smöret kan sålunda
kärnas, sköljas, ältas och saltas i
samma apparat. — Ännu nyare äro
kärnor helt av metall (rostfritt
stål). De sakna
ältningsanordning-ar och ältningen åstadkommes
genom smörmassans slag mot
kärnans väggar vid rotationen. Små
hushållskärnor tillverkas av plåt,
lergods eller glas, varvid antingen
kärnan eller den inuti denna
befintliga kärnstaven (riset) roterar
vid kringvridning för hand. C. B-l.
Kärnfruktmögel, stundom använt
namn på gul monilia (se
Frukt-trädsmögel), som emellertid icke
endast angriper kärnfrukt- utan
även stenfruktträd. Th. Lfs.
Kärnmjölk utgör biprodukten vid
smörtillverkning.
Sammansättning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 22:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyalantman/1121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free