Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köksväxtodling - Frilandsodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1086
Köksväxtodling
sådana mellanrum att bearbetning kan ske med hästdragna eller
motordrivna redskap. Jorden för köksväxter bör vara starkt gödslad och i högsta
kultur. Så vitt möjligt bör den vara fri från fleråriga ogräs. Finnes därtill
möjhgheter till konstbevattning under torkperioder är det förträffligt.
För rotsakerna och grövre köksväxter som t. ex. kål är dock detta ingen
nödvändighet. De ettåriga köksväxterna utsås vanligen direkt på växtplatsen,
därvid undgås emellertid icke den tidsödande gallringen. Vissa växter som
t. ex. kålrötter, som vanligen sås direkt, har man delvis övergått till att så
i kallbänk. Småplantorna sättas därefter ut med planteringsmaskin. Dylika
planteringsmaskiner ha stor kapacitet och göra ett gott arbete.
Köksväxterna skördas innan de äro fullvuxna, många ha en så kort vegetationsperiod
att de måste sås i flera omgångar, om det skall finnas kontinuerlig tillgång
till dem. Skörden måste utom då det gäller rotfrukterna ske för hand. De
mera ömtåliga måste snarast sändas till distributionsorten för att undvika
nedvissnande. Förpackning och förvaring av köksväxter äro ännu problem,
som vänta på att lösas. Vid förvaring i vanlig källare göras för stora
förluster genom vattenavdunstning och röta. Liksom odlingen rationaliserats
måste även förpackning och förvaring rationaliseras. Vid den följande
genomgången av olika köksväxter, där även flera mindre vanliga tagits
med för att få en fullständigare sammanställning, har gjorts den
uppdelningen, att frilandsköksväxter och under glas odlade skilts åt och inom de
frilandsodlade ha de fleråriga placerats för sig, liksom de i trädgården sättas
på en särskild plats.
Frilandsodling
I. Ettåriga köksväxter.
Böna. Under benämningen
träd-gårdsbönor faller bondböna (Vicia
faba), egentlig trädgårdsböna
(Phaseolus vulgaris) och
blomsterböna (P. multiflorus). Av dessa
odlas bondböna i allt mindre
omfattning och mestadels som
hus-behovsodling. Fröet, som är
mycket stort, sås tidigt med ett
radavstånd om 50 cm. Fröna läggas
med ca 20 cm avstånd i raden.
Skörden sker, när bönorna i baljan
äro fullt utvecklade i storlek men
innan de börjat hårdna.
Blomsterböna användes huvudsakligen som
dekorationsväxt. Den har vita,
röda eller röda och vita blommor i
stora samlingar. Den slingrar högt
och kan därför användas för att
kläda in verandor o. d. Baljorna
äro inte endast ätbara, de äro
delikata, om de anrättas som
skärbönor. Ett visst intresse knytes
till artkorsningen blomsterböna—
trädgårdsböna, där man bl. a.
väntar att finna relativt frosthärdiga,
typer. Trädgårdsbönan kan till
växtsättet indelas i två grupper,
lågvuxna s. k. krypbönor och
högvuxna stör- eller stångbönor.
Efter baljans form indelas de i
bryt-bönor med trinda baljor och
skärbönor med flata baljor. Slutligen
indelas de med avseende på
baljans färg i gröna bönor och
vax-bönor. De senare ha en mer eller
mindre kraftig smörgul färg.
Låga bönor sås direkt med ett
radavstånd av 40—50 cm. Efter
gallring bör avståndet mellan
plantorna i raden vara 10 cm. Fröet
varierar mycket i storlek sorterna
emellan. Fröåtgången per ha
beräknas ligga mellan 150 och 300
kg. En god medelskörd av baljor
är 15.000 kg per ha. Störbönor
sås icke i rader utan omkring
störarna. Först sättes alltså störar av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
