- Project Runeberg -  Nya Lantmannens Bok /
1165

(1949) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Losta - Lubricator - Luckringsgrad - Luddlosta - Luddtåtel - Luddvicker - Luft

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lubricator — Luft

1165

Foderlosta.

ståndskraftig mot fuktighet och
torka, breder ut sig (ehuru ej så
hastigt) genom sina kraftiga
underjordiska rotstockar och trivs
bäst på lucker sandig jord, där den
kan hålla sig kvar till synes hur
länge som helst. Vid god tillgång
på kväve får den en mycket
kraftig utveckling. Endast
undantagsvis odlad i vårt land, men torde
komma att få ökad användning
särskilt för mångårig slåttervall.
Tål även betning. Luddlosta (B.
mollis), är ett åtminstone nedtill
ludet gräs med efter blomningen
hopdragen vippa. Växer allmänt,
har lågt fodervärde och kan i
kulturvallar betraktas som ogräs.
Ren-losta (B. arvensis), är ett ettårigt
ganska högt gräs som utbildar
bladrosett insåningsåret och ger
skörd endast påföljande år. Har
tidigare haft en viss användning på
torrare jordar särskilt i
Sydsverige, men odlingen avtar.
Beträffande råglosta se d. o. B. W-n.

Lubricator är benämningen på en
automatisk smörjningsanordning.

Luckringsgrad, se Struktur.
Luddlosta, se Losta.

Luddtåtel (Holcus lanatus) är ett
gråaktigt, sammetslent gräs med
omkring halvmeterhöga strån, mjukt
gråludna blad och gråviolett eller
rödaktig vippa med tvåblommiga
småax. Luddtåteln, som
förekommer tämligen allmänt i Götaland,
sällsyntare norrut, har odlats som
foderväxt men ger dåligt hö och
blir på kulturjordar lätt ett ogräs.

D. L.

Luddvicker, se Vicker.

Luft. Den atmosfäriska luften som
omger vår jord består av en
blandning av flera gaser. Torr luft har
vid jordytan följande
sammansättning, angiven i volymprocent:
Kväve 78,03, syre 20,09, argon
0,94, kolsyra 0,03. Därjämte finnas
i mindre mängder väte, neon,
he-lium, krypton, xenon. De fyra
sistnämnda gaserna jämte argon äro
ädelgaser, dvs. de ha ej förmåga
att ingå kemiska föreningar och
äro därför utan betydelse för
växt-och djurlivet. Förutom kväve, syre
och kolsyra innehåller vanlig luft
vattenånga i växlande mängd.
Under den intensiva solstrålningens
inverkan i högre atmosfäriska
lager bildas ozon, som har förmåga
att fullständigt absorbera
ultraviolett ljus in till 3000 Å, se Ljus,
varigenom jordytan skyddas för
den kortvågiga strålningen. På 50
km höjd utvecklas till följd av
denna absorption värme så att
temperaturen där blir 50° å 70° C.
Vattenångan absorberar ultraröd
strålning och absorberar och återkastar
en del av den strålning som från
jorden utgår mot rymden. Ju
större halten av vattenånga är
desto mindre blir jordens
värmeförlust genom utstrålning (se

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 22:33:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyalantman/1211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free