Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luft - Luftkapacitet - Luftrot - Luftstrupe - Lufttryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1166
Luftkapacitet — Lufttryck
Ljus). — Temperaturen i luften
avtar uppåt i genomsnitt med %
å 1° C per 100 m. På en höjd av
omkring 10 km, där temperaturen
är ungefär —50° C, börjar
temperaturen åter stiga. Intill höjden
10 km nå på våra breddgrader
luftströmningarna från jordytan. Hit
upp nå de högsta molnen
(cirrus-molnen). Högre upp är halten av
vattenånga försvinnande liten. —
Den del av lufthavet, som befinner
sig på större höjd än 10 km
benämnes stratosfären, den del som
från jorden sträcker sig upp till
stratosfären kallas troposfären. —
I storstäderna är den fria luften
ofta bemängd med rökgaser och
illaluktande dofter utan att därför
vara skadlig för andningsorganen.
Personer som längre tid vistats i
en lokal med mycket folk känna
obehag. Luften har genom
and-ningsprocessen blivit bemängd med
kolsyra och vattenånga, därtill
kommer svettutsöndringen från
kroppen. Mindre renliga personer
sprida en obehaglig doft omkring
sig. Därför får den mängd luft som
står till varje persons disposition
ej vara för liten. Antalet m3 som
behövs för att luften skall kännas
behaglig är per person i bostäder
10—12, i samlingslokaler 3—4, i
skolor 4—5, i sjukhus 25—45.
M. Sjm.
Luftkapacitet. När jorden är mättad
med så mycket vatten den förmår
kvarhålla, äro alla porerna likväl
ej helt vattenfyllda, utan särskilt
de större innehålla även en viss
mängd luft. Denna s. k.
luftkapacitet kan betecknas som skillnaden
mellan porositet och
vattenkapacitet (se dessa ord) och uttryckas
i % av volymen liksom dessa
egenskaper. Hos grus-, sand- och
mull-jordar är luftkapaciteten stor, över
20 %, hos lerjordar kan den ibland
vara skadligt liten, mindre än
10 %. Under regnperioder lida då
växtrötterna av syrebrist och man
måste förbättra jordens struktur
(se d. o.), så att den håller sig
mera lucker, vilket är fördelaktigt
även ur andra synpunkter. P. E.
Luftrot kallas en ovan jord i fria
luften utvecklad rot. Luftrötter
kunna vara helt ovanjordiska och
tjäna till upptagning av regnvatten
och dagg eller växa ned till marken
och fungera som vanliga
jordrötter; båda typerna äro vanliga hos
tropiska växter. Ett särskilt slags
luftrötter äro klätterrötterna eller
häftrötterna, som förekomma hos
många klätterväxter och fästa
dessa vid lämpliga stöd,
trädstammar, murar o. dyl. Exempel härpå
erbjuda murgröna och andra
”rotklättrare”. Stödjerötter eller
stylt-rötter växa ut från stammens
nedre del och tränga i mer eller
mindre spetsig vinkel ned i marken.
De tjäna till att stötta svaga och
höga stammar och äro särskilt
kraftigt byggda. Man finner
sådana stödjerötter bl. a. hos majs.
D. L.
Luftstrupe, se Andningsorgan.
Lufttryck. En m3 luft av 0°C
temperatur och vanligt tryck väger
ungefär 1 kg. Liksom vattentrycket i
en sjö stiger med djupet därför att
överliggande vattenlager vila på
och trycka på underliggande så
kommer också i lufthavet
luftlagren vid jordytan att bära upp de
högre belägna luftmassorna och
utsättas för sammantryckning genom
dem. Torricelli fann 1643 att
lufttrycket vid jordytan var så stort,
att det förmådde pressa upp
kvicksilver i ett barometerrör till en
höjd av i genomsnitt 760 mm.
Ovanför kvicksilvret i
barometerröret finns då ingen gas, där är
va-cuum. En kvicksilverpelare av
den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
